Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skrifter i Svensk Literaturhistoria. Af H. Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skrifter i Svensk Literaturhistoria. 131
skrifter en tillbörlig vidd.» Fortsättningen på denna uppsats —
som nästan uteslutande behandlar Dalin — utkom aldrig. Leopolds
efterapare I. R. Blom lät i Sv. Akad. Handl. B. IV (1809) införa
Utkast till en historisk och kritisk afhandling om svenska vitterheten
före v. Dalins tid, mest utmärkt för det olidliga bildningsliögmod,
med hvilket författaren bedömde eller — kanske rättare —
fördömde den äldre literaturen. Vida bättre är Jacob Axelson
Lindblom. Hans Tal om svenska predikosättet före och närmast
reformationstiden*) (hållet 1802 i Vitt. Hist. och Ant. Akad. och trykt
i Handl. VIII) är skrifvet icke utan sakkunskap, ehuru man äfven
där stötes af upplysningstidehvarfvets ohistoriska uppfattning.
De älsta lefnadsteckningarna i Sv. Akad. Handl, kunna äfven
sägas vara affattade i enlighet med denna skolas program. De
flesta äro skrifna af C. G. Nordin. Denne var eljest en värkligt
lärd man. Hans disputation Monumenta sviogothica vetustioris œvi
falso meritoque suspecta är kanske den första rent
filologiskt-litera-turhistoriska afhandling, vi äga, och hans handskriftsamling, nu
förvarad på Ups. Bibl. och synnerligen rik äfven på manuskript
rörande vitterhetens historia, är måhända den största, som
sammanförts af en enskild svensk man, men hans literära biografier —
öfver Stiernhielm, Dalin, Spegel, Ihre m. fl. — äro alla affattade
i upplysningstidehvarfvets innehållslösa manér. De literära
tidskrifter, hvilka kunna anses såsom ett uttryck för denna skolas
smak, innehålla blott sällan några literaturhistoriska afhandlingar.
Dock kan antecknas, att i Svenska parnassen (utg. 1784—86)
förekomma några mindre uppsatser om Stiernhielm och Triewald. En
lefnadsteckning i denna stil är S. Gagnerus7 Are-minne Öfver
Krigs-Rådet Georg Stiernhielm (1776), ett svassande och tämligen
innehållslöst arbete. Den kanske sista epigonen var den först 1867
aflidna Marianne d’Ehrenstroem, hvilken 1826 utgaf Notices sur
1) Lindblom skref ock en disputation Observationes nonnullœ circa fata
eloquentiæ svecanœ post renatas litteras (1785). 1700-talets predikokonst
behandlades efteråt (1818) af Rogberg i disputationen Sciagraphia progressuum,
homi-letices svecanœ., Sec. XVIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
