Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bref från Leopold till J. Axelsson Lindblom IV. Af E. Lewenhaupt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68 Bref från Leopold till J. Axelsson Lindblom.
bläddra alla mina gamla Latinska vänner, och i mitt blotta minne,
finner jag ingen ting som gör mig fullkomligt till freds. Icke
heller är jag försedd med goda register, som kunde lätta
undersökningen. Af de 7 upptecknade skulle jag preferera N:o 3, såsom
ett uttryck af landsmäns högaktning, i fall detta loford verkeligen
tillhörde Lehnberg, och ifall icke den Enda, om hvilken detta
rätteligen kan och bör sägas, vore Gudskelof ännu lefvande. Jag ber
denne ende bistå oss med sin fina urskilning och sina större
res-sourcer. De öfriga förslagen synas mig till större delen små och
kraftlösa. Likväl tycker jag att N:o 6 har någonting som vackert
skulle svara emot inskriften kring bilden, och utgöra ett slags helt
med den. Ty man bör väl ej taga mores i den mest inskränkta
bemärkelse utan förstå dermed hela omfattningen af tänkesätt och
förhållande. Äfven synes mig, i samma afseende, N:o 5 icke
orimlig, då man med prima Corona ville förstå icke blott den första
utmärkta och belönta förtjensten i vältaligheten, men äfven den
största. — Men det fordrades dertill att omskriften kring bilden
ändrades, och icke innehölle samma superlativ Denna omskrift är
dessutom ordrik, och temmel. trivial. Jag ville finna ett bättre
och kortare sätt att uttrycka dess innehåll.
Med ett ord: om ibland alla någon finnes som kunde synas
passabelt lycklig och ej ovärdig sitt ämne, skulle det efter min tanke
vara den sidsta. Men den är lång. Skulle antingen ordet meritam
ej kunna gå bort, eller versen sammandragas till en enda, för ex.
Nec Famam fortuna auxit neqve auferet ætas.
Och månne ej personen hvarom detta säges kunde förstås
under, utan att behöfva utmärkas genom något cujus, cui7 eller
dylikt?1)
1) Se Lindbloms svar i sitt bref af d. 27 Jan. 1809 [Delvis tryckt i N:o
30 i Brinkm. Arkiv.], och brefvet af d. 14 Febr., hvari han skrifver: »— — —
Se! Nu är det ock slut med den enda talang du hitintills kunnat i någon
mohn hos mig gilla, jag menar min förtroliga brefstil.
Sedan du med de öfrige herrarne upphöjt mig till Medlem i det vittraste
Samfund, duger jag icke ens att skrifva ett bref. Man bör äfven skrifva vär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
