Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bref från A. F. Lindblad till P. D. A. Atterbom. Af C. E. Nyblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90 Utdrag ur Lindblads bref till Atterbom.
7 April 1835.
Nyss skickade jag till Palmblad en »smörja», som oss emellan
sagdt jag smort ihop sjelf, och hvilken skulle tjena till svar på den
Hagberska recensionen.1) Jag ber dig afgöra, huruvida dess
åsyftade ändamål, neml. att såsom bilaga till Correspondenten tjena till
ett ironico-melancholiskt svar på Hagbergska recensionen, skall
uppfyllas eller icke. Du kan ju sjelf finna, att icke jag kan
hvarken philosophiskt eller esthetiskt vederlägga den gynnaren, men
huruvida jag alldeles misslyckats i att drifva litet spe med honom,
torde skriften sjelf kunna upplysa. Jag har yttrat mig bestämdt
för saken. — — — För att förstå ironien eller skämtets udd,
torde vara nödvändigt att känna 2:ne omständigheter, neml. att en
flicka Lotta Öberg kom för en tid sedan till Stockholm och
förmedelst sin talang att skrifva vers à la Tegnér blef på några
förnäma personers bekostnad hållen i pension samt att ett häfte
dikter af henne utkommit. — Den andra saken känner du visst
icke, ehuru alla menniskor här känna den, neml. att tid efter
annan på någon af teatrarne blifvit uppförd en pjes med det
besynnerliga namnet »Eecensenten och Djuret».2) — Jag bönfaller hos
1) I Upsalatidningen Correspondenten för 1835 N:o 18, 19 och 21
förekommer en artikel med titel: »Bref till ett äldre fruntimmer om Azouras
La-zuli Tintomara och Ramido Marinesco», hvilket innehåller en skarp kritik af
Almqvists båda nämnda arbeten, sedan i inledningen bland annat Göthe tadlats
för sin »Af ter-An tik» samt för »den riktning af konsten, som antyddes i
Werther och Die Wahlverwandschaften». Mot denna artikel, som enligt Lindblads
anförda bref skulle vara författad af C. A. Hagberg, uppträdde Lindblad i
samma tidnings Supplementblad N:o 3 och 4 med ett »Svar från ett äldre
fruntimmer till brefskrifvaren i Correspondenten om Azouras Lazuli Tintomara
och Ramido Marinesco», hvilket är dateradt: »Carlberg 2 April 1835», och
börjar: »Tack bästa August — —» samt innehåller ett ironiserande försvar för
Göthe och Almqvist. Den i texten nämnda författarinnan Lotta Öberg, som
1834 utgaf ett häfte »Lyriska bilder», efterföljdt af tvenne nya sådana 1837
och 1841, har åberopats, emedan enligt Lindblads förmenande »Mamsell
Tintomara skulle med goda gynnare ha kunnat bli en Lotta Öberg». — »Recensenten
och Djuret» anföres såsom ett bevis för, huru den i Hagbergs kritik anfallna
»djuriskheten» hos den nyaste literaturen griper omkring sig i vårt land.
Slutligen må påpekas, att denna H:s kritik med en »mention honorable», såsom
Lindblad yttrar i slutet af sitt svar, infördes i den af Wallmark (»Markall»)
redigerade tidningen »Journalen» för 1835, N:o 35, 36 och 37, på hvilket
förhållande slutorden i svaret ha afseende.
2) Recensenten og Dyret, Vaudeville af J. b. Heiberg (1826).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
