Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mörk och Upsala domkapitel. Af V. Vasenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mörk och Upsala Domkapitel. 127
Jcke lärer det kunna inwändas at Magister Justus förut gort sig til
Magister Kransen i Upsala wärdig; ty saknaden af et sådant lärdoms
tekn är ei altid et bewis til brist af flit och lärdom, utan för många, en
påfölgd af de hårdaste lyckos wilkor, genom hwilka deras ungdom sig
med bekymmer brutit och wägen til denna Heder wid Parnassen fodrar
något mer än en oförtruten flit allena. Eliest under hwad beswärliga
omständigheter och tillika med hwad flit och fördel mina första undomsår
blifwit wid et berömligt Gymnasium anlagde, kan, om så befalles,
tilräeke-ligen visas af det owälduga wittnesbörd, som för några och tiugu år
blifwit mig deröfwer lämnadt och hwilket nogsamt skiljer sig från de
al-männa. Det hederliga wittnesbörd, hwarmed den Kongliga Wetenskaps
Academien genom sitt wal år 1749 mig hedrat och det præmium, som
Konglig Witterhets Academien mig sistledne år tildömt, äro nog
tilräcke-liga bewis, det iag ei aldeles utan frukt slumrat bart mina senare dagar,
hwarom jag äfwen tror mig hafwa lämnat de Acaderniska fäder i Upsala
några bewis: så få lära wara, för hwilka en så ringa befordran kostat i
ungdomen mera flit och drygare arbete under de mognare Aren.
Förgäfwes skulle det förebäras at Comrninistri i Stiftet, som warit
längre i Ämbetet och med bekymmer wänta sin befodran, skulle lida, om
twenne Kyrkoherdar blifwit här på et förslag uptagne; ty at sådant ej
strider emot den i wårt stift wanliga praxin, kan, utom mångfaldige
exempel, det redan anförde nogsamt bewisa. Ehuru också den tiden woro
rätt så åldrige Comministri, lika öme om sin befodran, blefwo likwäl
Probsten Magister Buller i Færila och Magister Justus såsom twenne
Kyrkoherdar på et förslag tilsamman stälde.
Af mera wigt torde det synas, at iag utan långsam utdrägt på tiden,
doch lagligen, blifwit kallad til den beställning, som iag nu innehafwer,
så framt icke det Högwördige DomCapitlet i sitt meddelte Collations
bref intygat, det iag genom lärdom, et oskyldigt upförande med mera gort
mig til en sådan befodran wärdig och wälförtient; Och såsom iag alt
sedan ei warit för den minsta förseelse i mitt ämbete angifwen eller
til-talad, lärer mig då tillåtas at utan minskning räkna min förtjenst från
den dag, då samma fulmagt blef mig gifwen. Bland mina Andeliga
förmän, som under Högwördigste Herr ÄrkeBiskopens frånwaro, wid min
sökta befordran, endast räknat mina Ämbets år, äro flere, hwilke kommit
senare til Prediko-Ämbetet än iag; derföre hwarken wil eller bör någon
af dem ändå eftergifwa det en gång wundna företräde, emedan deras med
så mycken flit anlagda ungdoms år, den heder och den nytta, som de
förut gort den Kongliga Academien, komma i billig åtanka, fast ock för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
