Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mörk och Upsala domkapitel. Af V. Vasenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mörk och Upsala domkapitel. 149
Comministrerne Johan Lindmark och Lars Trunström, den förstnemde
blifwit Prästwigd år 1724, samt sedan förestådt Adjuncturer och Nådårs
tjenster till år 1735, då han till Scholæ mästare blifwit förordnad;
Lindmark åter i 29 års tid warit Prästwigd, och 25 år Capellan, samt
Trunström blifwit år 1733 Präst, och warit 21 år Capellan uti en widsträckt
Skärgårds församling; hwaremot Mörk blifwit år 1744 till Kyrkioherde
kallad, wid hwilken tid han ock först, enligit hwad Consistorii förklaring
öfwer dess beswär, angående dess uteslutande från förslag till Håtuna
Pastorat, innehåller, blifwit Prästwigd; Consistorium äfwen gifwer
förenämde Prästmän godt loford om deras skickelighet; Förthenskull och
emedan Mörks tjenste år på långt när ej kunna förlikas med de
föreslagnas, hwilka äfwen oförwiteligen tient, Ty funne Theras
Excellen-cier sig ej kunna någon ändring i den af Consistorio till Odensala
och Husby Pastorats besättjande giorde författning tillstyrka, utan at
der-wid må förblifwa.
Till följe hwaraf öppet Utslag utfärdas, och bref till Consistorium
afgar.
(Orig. i riksarkivet).
Härmed var nu saken afgjord, hvad Mörk beträffar, och han
sökte sedermera icke vidare något pastorat ’).
De anförda aktstyckena synas mig otvetydigt ådagalägga, att
Atterboms framställning i flere afseenden är bra nog novellistisk.
De tre gånger Mörk sökte pastorat betecknas af Wilcke såsom
»några gånger» — Atterbom gör deraf »gång på gång».
Domkapitlet betecknas af honom som Ȁrkebiskop Troilius. och hans Ca-
l) Det kan förtjena anföras, såsom bevis på huru »skicklig» en af Mörks
medsökande var, att församlingen sedermera mot pædagogus Nibelius enhälligt
anförde, det han var »af naturen besvärad af et ganska svagt uttal och
målföre, så i predikstolen, som för altaret, at han i de främsta bänkarne
näppeligen, men längre fram från predikstolen alts intet kan höras». Domkapitlet
lät honom derför predika och mässa prof engång till, då några dertill
förordnade prestmän skulle undersöka om han hördes på olika ställen i kyrkan. Och
befans det att man i allmänhet kunde få rätt väl reda på sammanhanget i
predikan. Mässan deremot måste tillstås vara »ej så väl ljudande», hvartill orsaken
var att N. »af naturen fad t en mindre böjelig röst». Saken drogs inför Kongl.
Maj:t, men N. blef qvarstående på förslaget. Vid valet fick han dock blott Vj2
mantals röster, då Lindmarck fick 23 och Trunström 63. Efter ytterligare
diverse trassel erhöll Trunström fullmakt å tjensten.
Samlaren IX. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
