- Project Runeberg -  Samlaren / Nionde årgången. 1888 /
156

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida -   Nyårss Minne stäldtt ij Stocholm Anno 1569 om nyårssafften. Af C. Silfverstolpe

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

156 Nyårss Minne 1569.

bättre kunna uttrycka än i religiösa sentenser, hänförliga till de
förnämsta kyrkliga högtiderna. Derpå träder Rasmus Ludvigsson
fram — vi vidhålla nämligen fortfarande att det är han —; det
är konungen och det kungliga huset hans välönskningar gälla,
hvarvid han ej förglömmer att mana godt för den »rätta läran»,
som väl ansetts hafva lupit fara genom det för icke länge sedan
inträffade tronskiftet; njan önskar hvarandra ock ett godt,
efterlängtadt »fride-år». Värdsfolket och dess gäster växla
lyckönskningar. Derpå kommer turen till de unga; allvaret får då gifva
vika för en lättare ton, som väl knappt kan undgå att stöta
aflägsna, yngre generationer, men som eger sitt intresse genom sin
äkta ursprunglighet, hvarigenom vi försättas midt in i en
pågående konversation, sådan man fick höra den bland de bildade
kretsarne på 1500:talet. Det är ingen vitterhetsidkare ex professo,
som här uppträder. Det är ungdom af båda könen, som samlats
till skämt, och de oförtäckta nyårsönskningar man egnade
hvarandra framburos och mottogos utan att såra ärbarheten; de gamla
sutto ju bredvid och hörde på. Klostertiden är förbi. Man erinrar
sig den icke utan bitterhet, — ja kanske hån. Jungfrurna
tillönskas fästemän »åt åhre»; äfven svennerna ihågkommas, men
hufvudsakligen med ganska skarpa tillrättavisningar och förmaningar.

Leken har emellertid så tagit allas uppmärksamhet i anspråk,
att förplägningen försummats. Detta ger värden anledning att
ånyo sätta fart i stopen; man börjar åter dricka hvarandra till
och drifver ledsnaden på porten. Stämningen lifvas märkbart
under det att det nya året allt närmare nalkats. Allvaret
återkommer, och med fromma känslor tillönskar man hvarandra ett godt
nytt år.

Vi hafva med ofvanstående rader endast velat påpeka den
synpunkt, från hvilken den gamla skriften må bedömas; den tale
bättre för sig sjelf:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:15:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1888/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free