Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Antoine de Beaulieu. Af Carl Silfverstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Antoine de Beaulieu. 15
Dessa, de hufvudsakligaste summorna, torde visa, att drottning
Kristinas smak för lustbarheter, hvilken ingalunda blef utan
inflytande på Stjernhjelms ombildning af svenska språket och
vitterheten, icke undergräfde statens finanser så som man förestält sig.
Vi få nedan tillfälle att lemna några upplysningar om hvar och en
större fest af detta slag vid Kristinas hof; det skall då visa sig
att deras antal var ganska ringa. Hufvudsakligen var det
drottningens födelsedag, som högtidlighölls. Äfven bör man taga i
betraktande, att de egentligen dramatiska föreställningarna, som
gåfvos af Thurns trupp och för hvilka han erhöll det
måttliga&;års-anslaget af 400 daler, endast sällan skänkte hofvet någon
förströelse. Ur en sund ekonomis synpunkt kan väl sägas, att äfven
de nämda summorna voro för stora — ity att de ej kunde
regelbundet betalas, men för de kringirrande komedianterne och
musikanterne var detta ej något exempellöst. Fordringarna
balanserades öfver från det ena året till det andra. Sålunda hade
hofkapellet 1651 en lönefordran af 6,732 d. s. m.; denna växte 1652 till
10,735 och 1653 till 20,990 d. s. m. samt utgjorde 1654, då
drottningen lemnade landet, 18,103 d. s. m. I ett bref från Kristina
Alexandra till k. Karl XI, dateradt Nyköping d. 12 Jan. 1661,
anbefaller hon Beaulieu hos konungen, sägande »en ansenlig summa
återstå på hans lön», och kort efter drottningens afresa inlemnade
Brunati till k. Karl X Gustaf en supplik, hvari han berättade sig
hafva i fem års tid uppvaktat så väl konungen som drottningen
med åtskilliga balletter och komedier »aber nicht ein Rundstück
weder extraordinarie noch von meinem mir versprochenen Salario
erhalten». — Att tillgångar saknades till att betala dessa
jemförelsevis mindre summor, torde ock göra uppgifterna om ett slöseri med
vida större summor för samma slags ändamål synnerligen misstänkta.
Det var från och med år 1643 som Stjernhjelm uppträdde
såsom hofskald. Man har gissat att det varit han, som skrifvit den
svenska texten: »Ballet om thenna tijdzens fantasier», hvilken upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
