Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Antoine de Beaulieu. Af Carl Silfverstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 Antoine de Beaulieu.
De klagade att drottningen förjagat dem ur Sverige till Lappland,
der de i stort armod lefva måste.»
Vid denna tid anlände öfver Danmark 20 italienske musikanter
och sångare, bland hvilka voro några komedianter; sannolikt bestod
detta sällskap af improvisatörer, som uppförde italienska
folkkomedier. Deras musik lofordades mycket och drottningen åhörde
dem gerna. Möjligt är väl ock, att desse från Italien hitkomne
fremlingar inför henne fingo utföra katolsk kyrkomusik. Att början
af år 1653, sålunda tiden närmast efter deras ankomst till Sverige,
varit en brytningstid för Kristina, är otvifvelaktigt och gaf sig
tillkänna i hennes vid denna tid serdeles ombytliga lynne. Än
lät hon uppföra balletter och komedier, som slutade först på
morgonen, än föll hon i melankoli och visade sig ej offentligen, utan
inneslöt sig med några få personer. Slutligen, på hösten sistnämda år,
utbröt pest i hufvudstaden och gjorde slut på de »offentliga nöjena.»
Festerna vid drottning Kristinas hof hade icke varit endast
förströelser för dagen. De hafva ofta klandrats, men de blefvo, såsom
vi antydt, ingalunda utan inflytelse på vårt lands vittra odling.
Innan vi afsluta dessa anteckningar vilja vi förtälja ännu en
historia, hvari Beaulieu spelat hufvudrollen.
Då drottning Kristina lemnat Sverige och på sin färd till Rom
anlände till Louvain, smickrade henne en jesuit med förespeglingar
om att hon en gång skulle komma att intaga en plats vid sidan
af den hel. Birgitta. Såsom helgon lär väl detta näppeligen komma
att ske, huru och när än historiens slutdom om henne må falla,
men att hennes och Birgittas namn här ställas sida vid sida med
hvarandra, det har Beaulieu, ballettmästaren, vållat.
Då Kristina (troligtvis på sommaren 1645, möjligen förut)
besökte Vadstena, åtföljdes hon af en talrik svite och bl. a. äfven
af Beaulieu. I kyrkan förevisades »Birgittas reliker», hvilka hos
Beaulieu såsom katolik framkallade en vördnad, som snart
öfvergick till begär att bortröfva dem ur protestanternes händer. Sedan
alla andra lemnat kyrkan tog han, enligt sina egna ord; »du dit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
