Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bref från Leopold till J. Axelsson Lindblom (slut). Af E. Lewenhaupt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bref från Leopold till J. Axelsson Lindblom. 35
Auktorn. Säg mig, jag ber derom, skulle det vara en olycklig
idée, att, efter kungörelsen af denna lilla vittra anekdot, nyttja
just dessa orden till Legend på Medaljen, och, för att påminna
om händelsen, föreställa dem tecknade (inom Lagerkransen) på en
opprullad, eller annars öpnad Sedel, hvaraf Sigillet ännu kunde
synas i ett af hörnen? Haf den godheten och tänk derpå,
äfvensom den, att med möjligaste första låta mig veta hurudant detta
projekt förefallit Bror1).
Ännu ett af samma slag, men annan form skulle vara att på
frånsidan af penningen, föreställa Vältaligheten (sådan som på
Akademiens vanliga Belöningspenning) hållande i den ena, något
mer nedsänkta handen, flera pappersrullar, eller häften (: som
skulle föreställa Lehnbergs Skrifter:) och i den andra, mera
upphöjdt, och liksom till åsyn, en sådan opprullad eller oppbruten
Sedel, hvarpå stod: Superstes erit. Denna allusion på en redan
kungjord händelse, skulle, tyckes mig göra god effekt; och jag
bedrar mig, om ej deri är något vackert. Värdes snart svara mig.
Ty utan att smickra, gör jag, i all fråga om smak, ännu, som för
30 år tillbaka, ganska mycket af Min Brors yttrande.
Jag ser väl att jag måste, för denna post-dag, qvarstanna i
min skuld hos Erke-Biskopinnan. Som dessutom ett bref af hennes
aldrig kan betalas med något af mina, gör också Tiden ingen
ting. Men jag finner väl, att när jag härnäst ändteligen skrifver,
måste det nödvändigt ske på vers. Annars vill jag blott nämna,
att jag verkeligen varit Jaloux på Tingstadii, sedan han börjat
melera sig med att resa till Upsala. Och att, om jag varit Biskopp
som Han, och derigenom nödvändigt ägare af Kur-Släde och
lappstöflor, så hade jag kommit till Upsala för att duellera med
Honom.
Vördnad och tillgifvenhet.
Leopold.
1) I sina vid prästmötet i Linköping d. 12 Sept. 1820 hållna »Parentalia»
öfver Lehnberg slutade M. Wallenberg med jusfc dessa ord »— — — Magnus
Lehnberg superstes erit.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
