Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Heysig-Ridderstjerna. I. Af E. Lewenhaupt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johan Heysig-Ridderstjerna. 81
och behag sådan Catalogus här effter åhrligen på en wiss tijd lärer
uth-gifwas», uppfyldes dock ej, närmast väl på grund af Heysigs
ut-rikesresa.
Innan denna företogs hade Heysig låtit trycka ännu ett
arbete, som hos bokälskare och lärde gjordt hans namn mer kändt
än det föregående, en naturlig följd däraf att hans namn nu sattes
i förbindelse med den berömde Olof Rudbecks. Detta nya bevis
på bans literära intresse var bans för Atlantica-kännare välbekanta:
De viri clarissimi Dn. Olavi Rudbeckii Atlantica diversorum
testi-monia.
Heysigs bekantskap med och däraf härflytande beundran för
Olof Rudbeck grundlades under hans första Upsalavistelse. 1671
stodo de redan i korrespondens med hvarandra. Heysigs intresse
för allt, som förskref sig från Rudbeck, föranledde honom att i
Juni 1677 sända dennes svåger Lobrman hans berömda
föreläsningsprogram på svenska af den 1 Maj eller som Heysig i
brefvet nämner det: »en svensk intimation af H. Rudbeckio skrefven,
då en anatomerades i Upsala»1) jamte en af honom författad »lijk-
1) Detta Rudbecks djärfva försök att i ett program utbyta latinet mot
svenskan väckte stor ovilja, som bl. a. äfven tog sig uttryck i det förut citerade
brefvet af d 4 Maj 1677 från Schefferus till »Domine SecretarieD. Denne sänder
programmet med följande anmärkningar att det Dl) scriptum sermone Suetico
quod nec Upsaliæ nec in alla alia Academia factitatum, non sine dedecore
Academiæ, ex solo præpostero novitatis studio. 2) Imperitissime nominari
Aristotelem et Ciceronem, quasi illi fuerint Professores Academici et studiosos
unquam ad labores Academicos invitaverint. 3) Prætendi causam Sueticæ
scrip-tionis, quod pars maxima studiosorum Latine non intelligat. Quæ res si exteris
innotescat, putabunt pueros hic esse in schola triviali, non studiosos summa
cum injuria tam [?] egregiorum juvenum. 4) Etiam ideo dici noe factum, quia
pleraque quæ sit dicturus, latine efferri nequeant, quod si de ipso est
in-telligendum, sine dubio verissimum, si de linguæ latinæ inopia et insufficientia,
nunquam probabitur. 5) Fieri ac institui censuram niorum in programmate,
quo ad spectandam sectionem cadaveris humani juventus erat invitanda, id
est loco et in argumento alienissimo, et ab eo, ad quem ipsa morum censura
nihil pertinet. 6) Probitatis omnis notas collocari in vestimentis ad velarem
rationem factis, quasi, si ad eam rationem incederent omnes, pietati esset
satis-factum. 7) Ab eo noe exigi, qui ne quidem domi suæ instituere aut servare
potest ipsam disciplinam. üt de propriis ipsius moribus vitæ nihil dicam, in
qua emendanda reperiat tam multa, si volet ipse sese examinare, ut facile a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
