Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Atterbomska ungdomsdikter och Atterbomska reminiscenser. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Atterbomska ungdomsdikter och reminiscenser. 27
Romance.
Mörk är skogen — granen stormigt hviner,
Månan hemsk på brutna klippor skiner,
Spöken dansa högst i ekens topp,
Blodröd ljungar Nordens stjerna opp.
0 hvar är den likbesådda dalen,
Fristaden för smärtorna och qvalen?
Der, hvar to(r)nets flagg af vinden rörs
Och en klämtning, som af andar, hörs?
Är det här som döden skall beskydda
Min af plågan tärda, sjuka hydda,
Och min skugga, fri från stoftets band,
Flykta skall till mera glada land?
Är det här, som aggets furie tiger,
Smickret bäfvande tillbaka smyger,
Smädelsen sin gadd mot urnan slår
Men ej askan i dess urna når?
Är det här, som hoppets bländglans släckes,
Ingen drömbild mera känslan räckes,
Ingen aning om en väntad fröjd
Ljungande1), blott visar hindrets höjd?
Är det här, som jag skall träffa henne?
Der vi bli förenade vi tvenne?
Der vid makens sida makan står
1 en evig, oförgänglig vår?
Verld! Jag dig mitt lidande förlåter,
Blott en enda vän vid vården gråter.
Gladt, vid minnet af en enda vän,
Skall jag glömma, hvad jag led för den.
/Sigurd.
Dikten är svag men ej utan sin literaturhistoriska
märkvärdighet. Det »fosforistiska dunklet», den tyska filosofien och poetiskt
behandlade ästetiken synas ännu icke till; diktionen har så till vida
äfven här den äldre literaturperiodens »redbarhet». Däremot spåras
1) Troligtvis tryckfel i st. f. »ljugande».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>