- Project Runeberg -  Samlaren / Tolfte årgången. 1891 /
127

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Leopolds bref till Reuterholm, efter originalen i Riksarkivet.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Leopolds bref till Reuterholm. 127

sina poetiska pedes. Man måste i poesien ett af två: flyga eller
hvila. Men denna kraft att flyga kommer ej efter önskan. Den
kommer dock tid efter annan, och fast den hos mig aldrig varit
annat än ganska svag, skall jag dock så väl söka at fånga
ögonblicken deraf, at jag, om mitt hopp ej aldeles bedrar mig, snart
nog skall hafva den äran at nedlägga inför Eder Excellence hela
mitt offer, icke sådant som Eders Excellence det förtjent, utan
sådant som den fattiges förmåga tillåter at bjuda det.

Det är kanske lättare at i ett poeme träffa beundransvärda
skönheter än en jemn läsvärdighet, men det är blott sådana
arbeten, hvari stylen med all skönhetens fullkomlighet, likväl altid
undergifven tanken, icke blott styckevis rör ämnet, utan för
läsaren med en jemt fortskridande gång ända derigenom, — det är
blott sådana arbeten säger jag som kunna förtjena Eders
Excellences och Efterverldens bifall. Om kärleken för ämnet och
tacksamheten för en ädelmodig Beskyddare möjligen kunde ärsätta
saknaden af egenskaper, borde jag icke misströsta at kunna gifva
mitt poem åtminstone en svag likhet af detta värde.

För att lämna i förhand ett litet fullständigare begrepp derom
(ty detta första stycket utgör nästan icke annat än förberedelsen
dertill) har jag tagit mig den friheten at till den ringa del jag
deraf fullbordat lägga företalet, sådant som det ungefärligen, vid
poemets utgifvande, en gång kommer at synas. Eders Excellence
förlåte handskriftens förändringar på ett och annat ställe. Jag
äger ej den skicklighet för renskrifning, som jag ofta missunnat
någre af mina lyckligare bekanta.

Om jag understode mig at missbruka det tillfälle jag
ändteligen äger at, fast än på ett svagt sätt, och till en ringa del,
uppfylla en af Eders Excellences önskningar, kunde det blott ske, för
at med förnyade böner innesluta i Eders Excellences nådiga åtanka
den vännen för hvilken jag redan förut anropat Eders Excellences
beskydd, och för hvilken Eders Excellence redan en gång för alla
tillåtit mig at tala. Nådige Herre, låt poeten högmodas öfver detta
beskydd, utsträckt äfven till en man i hvars öde han på det lifli-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:16:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1891/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free