Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska Medeltidsförfattare. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164 Svenska Medeltidsförfattare.
560). Måhända är det någon af dessa, som åsyftas med den
anförda listans Johannes Dacus. Matthæus Ripensis var leetor i
Ribe kloster, troligen i slutet af 1200-talet. (Jämf. Nogh
Brud-stykker af et NeJcrologium fra Dominikaner-Klosteret i Ribe i Kirh.
Saml. II 494). Tullius Dacus är tydligen identisk med den
»fräter Tullius sacerdos et leetor ordinis Fratrum Prædieatorum
Lundis», som upptages i Liber Baticus Lund. Vetustior (Langebek
III 570). I en omkring 1460 af den tyske munken Johann Meyer
uppsatt lista på de dominikaner, hvilka promoverats till magistrar
(meddelad i Archiv f Litt. u. Kirch. II 191), nämnes äfven hans
namn. Att alla dessa författare — utom möjligen Johannes Dacus —
tillhöra 1200-talet, är tydligt redan däraf, att de upptagas i den
före 1323 nedskrifna förteckningen.
Den utan tvifvel mest betydande af dessa författare är Boetius.
Ehuru numera okänd inom vår lärdomshistoria, var ban på
1200-talet en bland de vetenskapliga celebriteterna i Europa. Till följd
af sina heterodoxa åsikter råkade han dock tidigt i glömska. De
lärde författarne till Histoire litteraire de la France hafva icke
känt till honom, och först Hauréau har i en i Journal des Savants
för 1886 införd uppsats (Un des hérétiques condamnés à}Paris en
1277) åter fäst uppmärksamheten på honom. Ur denna uppsats
kunna följande uppgifter hemtas.
Vid påsken 1277 fördömde ärkebiskopen af Paris högtidligen
204 teser, af hvilka de flesta förkunnats af de vid
Pariseruniversitetet då föreläsande magistrarne. I en afskrift benämnes denna
exkomunikation »Contra Segerum et Boetium hæreticos», och en
annan afskrift upplyser: »principalis assestor istorum articulorum
fuit quidam clericus Boetus appellatus.» Dessa satser, som här
fördömas, tilldrogo sig tydligen en stor uppmärksamhet i den tidens
lärda verld, ty den bekante filosofen Raymundius Lullius fann sig
likaledes befogad att utgifva en dialog, kallad »Liber contra errores
Boetii et Segerii», och — som jag strax skall visa — uppträdde
äfven den under samma århundrade högt berömde Petrus de
Alver-nia mot Boetius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
