Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smärre meddelanden. Ur en polsk reseskildring från Sverige 1833.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
trosbekännelser med en intolerans, som ej tillhör vår tid. Närmast
efter honom nämnes Otterboom (!), professor i Upsala, berömligen
känd för sin lifliga inbillningskraft.»
Carolina Rediviva och bibliotekets inrättning och rikedom prisas
synnerligen. Det berättas, att Schleiermacher, som ett par veckor
före förf. besökt Upsala och der blifvit hedrad med »serenader,
middagar och tal», förklarat, att han icke kände något bibliotek,
som bättre motsvarade sitt syftemål. Codez Argenteus beskrifves
naturligtvis. Äfvenså omnämnas de »två ofantliga, jernbeslagna
och förseglade kistor», som innehöllo de Gustavianska papperen.
»Ingen vet, hvad dessa hemlighetsfulla kistor innehålla; några
förmoda, att det är handskrifter af Gustaf III, emedan denne konung
arbetade mycket och skref i tre veckor från attentatet ända till
sin dödsstund. Den 1 Februari 1842 skola Gustafs kistor
högtidligen öppnas. Det säges likväl, att konung Bernadotte i sin
ovisshet, om han skulle få upplefva den stunden, var nyfiken att se
hvad som låg i kistorna, men att ingen mera fick intränga i
hemligheten. Samma sigill påsattes, och ingen vet någonting om
saken.» I en not (till 2:dra uppl.) tillägges: »på utsatt dag
öppnades kistorna högtidligen. I dem funnos papper, af hvilka en del
skall offentliggöras i tryck, men resten bevaras såsom en
statshemlighet. Man förmodar, att dessa papper skola tillintetgöra de
afsatte vasarnes rättigheter, till och med till detta namn.»
Den polske resanden fick i Upsala tillfälle att göra bekantskap
med Atterbom. »Med ett bref från Steffens (den berömde nordtyske
filosofen) begaf jag mig till Sveriges romantiske poet, hr Otterboom.
Hans utseende var alis icke romantiskt. Han var af medellängd,
hade kort, rödt hår med kal hjessa. Han var mycket sysselsatt.
Tiden skall en gång afslöja, hvad för ett mästerverk han höll på
att utarbeta. Han ursäktade sig, att han icke sjelf kunde ledsaga
oss till domkyrkan och biblioteket, och uppdrog åt bibliotekarien
att följa oss öfverallt».
H—e.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
