Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thorilds Disputation. Af O. Levertin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Thorilds Disputation. 95
arbeten. Dan. Boethius till sist, vid denna tid ännu likasom sin
kollega och sedermera så förbittrade antagonist Christiernin en
rättrogen anhängare af Locke, har ju som Kantianismens införare
i vårt land, och som lärare till Höijer, Biberg och Grubbe utöfvat
ett vida större inflytande på den filosofiska forskningen i
Sverige än någonsin Thorild. Hans föreläsningar voro ryktbara för
»entusiasm och sollemnité»x), och Hammarskjöld i sina »Historiska
Anteckningar rörande det Philosofiska studiet i Sverige», Israel
Hvasser i sitt inträdestal i Svenska Akademien och sist och
utförligast Nyblæus i sitt bekanta arbete om den philosopiska
forskningen i Sverige hafva skildrat hans enimenta betydelse som tänkare
och lärare.
Dessa anteckningar torde vara på sin plats för att
ådagalägga, att det dock icke var så illa bestäldt med den akademiska
undervisningen, sora Thorild ville låta påskina. Sjelf synes han
dock i Upsala snarare varit sysselsatt att uttänka och predika
egna länor än att taga någon planerad och regelbuden
undervisning af andra. De talrika brefven till Heurlin och Tham visa
honom antingen försjunken i egna meditationer af alltid
högtflygande, någon gång djupsinnig art eller kriticerande andra med
hela den blandning af genialitet och ofördragsamhet, sorn var
honom egen, men så godt som aldrig som lärjunge i den studerandes
mera blygsamma position. Karakteristiskt är derför också, att den
del af det akademiska lifvet, i hvilket han flitigast deltog, var det
vid denna tid ännu så florerande disputationsväsendet. Hit drog
honom hela hans begåfning: hans oratoriska geni — hvilken
glänsande talare han måst vara, visar så godt som hvarje sida i hans
skrifter med all deras lidelsefulla och brusande retorik, — hans
sällsynta advokatoriska förmåga och hans infallsrika, om också mer
drastiska än kvicka munvighet. Hans uppträdande på dylika
dis-putationer gjorde honom helt säkert snart känd i studentverlden.
Redan i april 1787 — sålunda nyss efter sin ankomst till Upsala —
opponerade han, som synes af ett bref till Heurlin 20U 1787 inför
1) Bygdén, h, Benjamm Höijer s, 20.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
