Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thorilds Disputation. Af O. Levertin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Thorilds Disputation. 101
utgifna disputationer vållat strid mellan phil. och theologiska
fakulteterna i Lund1) ankommit till Upsala. Bedan 1784 hade han
utgifvit en Inledning till Philosophien och Moralen, och var som
tänkare en eklektiker, som utgående från Locke med dennes läror
sökte sammansmälta element från Wolf och Kant2) Han var
sympatiskt stämd mot Thorild, som synes af nedanom publicerade bref
om disputationen. Sec. opponens var som öfligt är en vän till
författaren. John Th. Nathorst, son till den från Breslau inflyttade
kirurgen med samma namn, var född i Stockholm 1760, blef 1786
Provinc. Kirurg i Stockholms län, sedermera under kriget
öfver-fältkirurg, slutligen regementsläkare vid Smålands Kavalleri och
dog i Wexiö 17983). Ovisst är, när han gjort bekantskap med
Thorild, men han var litterärt anlagd, »hade ett lyckligt snille och
lätt skrifart» — det enda som han tryckt Tal, hållet på Konungens
födelsedag d. 2á Jan. 1789, uti Gillet Kärleken till Nästan i
Lovisa4) är dock en banal oration, som ej röjer någon Thorildianism.
Båda dessas opposition tyckes dock varit »leniter in modo» — och
under ömsesidig respekt vexlades de sedvanliga komplimenterna.
Thorilds helsning till Kölmark är — liksom hans komplimenter
till Leopold och Schröderheim — bevarad (tryckt i Hansellis
Thorilds upplaga). Den är synnerligen eldig och vacker,
genoni-bäfvad af den djupa sanningsifver och den andliga hänförelse, som
äro de vackraste sidorna af Thorilds personlighet. Att dömma af
en anteckning i ett i Ups. bibl. förvaradt exemplar af disputationen
kanske af andre opponentens egen hand — skulle Nathorst hafva
slutat sin opposition med följande varma hyllning: »Min Herre,
Er Sol arbetar ännu i sina morgonmåln, och det tillhör Er att säga:
Varde Ljus». — Som extra opponenter uppträdde icke färre än
följande tolf personer: Elis Schröderheim, Baron och öfv. Berndt
1) Hammarin: Carlstads Stifts Herdaminne I, s. 156—8.
2) Kölmarks filosofi har ej varit utan inflytande, se Hammarskjöld: Hist.
anteckningar rör. det Phil. Stud., s. 290, 303. Jfr Malmström Grunddrag IV,
s. 48.
3) SacTclén: Läkarehistoria T, 901—902, något olika uppgifter i Biog. Lex.
4) Åbo 1789.
Samlaren XIII. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
