Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till tidningsväsendets historia i Sverige under slutet af 1600-talet. Af O. Sylvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130 Bidrag till tidningsväsendets historia i Sverige etc.
af Posttidningarna, som enligt tidigare beslut skulle tillskickas
hvarje postkontor i riket. Det heter vidare i detta reglemente:
»Och som för Påst-Conthoret honeur skuldh, ähr nödigdt at
betien-terna beståås några Tyska Gazetter, så tillåtes Påst-Conthoret fritt
porto för ett lodh under Påstmästarens Couvert, hwilket skal öpnas
i bookhållarens närwaro, och sedan kunna alla Conthorsbetienterne
sig deraff betiena till at referera en och annan det som tillåteligit
ähr, skolandes inga flera Gazetter uthan betalning för porto
införskrifvas medh förlust af deras tienst, som här emoth bryter.»
Ytterligare ett vittnesbörd om nyhetsbrefvens existens och art
hafva vi i följande anteckning i postverkets registratur under den
18 okt. 1695:
»Directeuren Beyers förklaring öfwer Riddermarks klagan att
man på Påsthuset uti adviser honom förklenar, och blef på hans
supplique skrefwen denna Resolution :
Res.: det åligger supplicanten att nämbna persohn och
producera Gazetten.
På befallning
Samuel Åkerhielm».
Af allt detta framgår, att nyhetsbrefven varit af vederbörande
tillåtna, om än stundom med missnöje sedda. De existerade vid
sidan af de tryckta tidningarna ännu i midten af 1700-talet.
Angående utländska nyhetsbrefs förekomst har jag äfven ett
par notiser att meddela. Den 21 nov. 1684 befallde kanslikollegiet
Beyer samt kommissarierne Backman i Hamburg och Barien (i
Helsingör?) att hindra införandet och spridningen af de skrifna avisor,
som utgåfvos från danska postkontoret i Hamburg1), enär de tycktes
hufvudsakligen gå ut på att tadla kgl. maj:t och dess allierade,
»huarföre the eij tienlige eller dugelige äre här i Landet att
Distribueras.» Den 9 febr. 1687 anmodades envoyén Brehmer att
under hand taga reda på författaren till stockholmsartiklarna i
(den skrifna?) Hamburgska gazetten, hvilka befunnits vara merän-
1) Se om dem Stolpe, Dagspressen i Danmark IV: 30—31.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
