Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Harald Vallerius och Musiken till Gamla Psalmboken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Harald Vallerius och Musiken till Gamla Psalmboken. 13
20 Januari följande år anmälte, att Psalmboken nu var »till sina
toner färdig». Slutrevisionen hade således nu bedrifvits med
raskhet; snart s. å. utkom också den stora, officiella koral-psalmboken
från trycket.
Den Vallerius lofvade »ergietzlichheten» kom emellertid icke
genast. Konungens sjukdom och död fördröjde den ytterligare.
Men kontinuiteten i ecclesiastiska såsom i många andra ärenden
bevarades likväl — ännu en tid åtminstone — af den i Carl XI:s
skola uppfostrade Carl Piper, som efter Lindschölds död blef den
verklige kultusministern. Vallerius fann sig emellertid föranlåten att
göra sig påmint om det kungliga löftet — hans ekonomiska
omständigheter voro tydligen icke så goda, sedan han genom en
vådeld några år förut »alt sitt goda blef förlustig». Hans supplik
inskickades d. 27 Juli 1697 af erkebiskop Swebilius, hvilken nu
vid psalmbokens slutliga revision fått officielt träda i spetsen, och
som nu ville intercedera för Vallerius att hans »giorde tienst och
arbete i bästa måtto recommendera». Nu kom också belöningen:
den 23 Aug. s. å. expedierade Piper på Carlberg beslutet, att
Vallerius skulle »benådas i ett för alt medh 600 dlr s:mt» 1).
I Vallerii supplik — liksom flera här omtalade handlingar
och bref befintlig i original i Vexiöhandskriften — förekommer en
högst vigtig uppgift: han säger nemligen att arbetet »wardt vppå
mig deriveradt, effter Prof, Rudbeck intet kunde för andre
bestälningar så hinna der med». Detta yttrande måste för närvarande
fråga vara afgörande. För att iakttaga all försigtighet kunna vi
medgifva möjligheten af att Rudbeck, Vallerii gynnare och
sannolikt hans lärare i musiken, börjat att arbeta på koralernas
arrangement 2)och sedan lemnat råd och omdömen, liksom han tyckes
1) Detta "’ansågs för en stor summa" (Carlsson). Det kgl. brefvet, hvilket
ofvan omtalas såsom aftryckt i "Nytt Förråd", hade meddelats Bergius af
erkebiskop Henrik Benzelius.
2) Det inskjutna "så" i Valierii yttrande häntyder kanske härpå. Å andra
sidan utmärker kanske det ’"vero", som hos Upmark kommer efter den ofvan
citerade satsen "suam etiam addicente operam ete", att Rudbeck icke mycket kunde
infria sitt löfte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
