Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Heysig-Ridderstjerna. II. [Forts, från Samlaren X]. Af E. Lewenhaupt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johan Heysig-Ridderstjerna. 49
kan samt sammanträffade åter kl. 2, sedan De la Gardie ätit hos
konungen, han själf bos Rudbeck, på slottsbacken, där »riksdrotsen
steg ur vagnen, gick förut till att bese rummet at sättia op sitt
Bibliothèque uthi». Efter ett kort besök i domkyrkan förde
Rudbeck sina kära gäster ut till Gamla Upsala, där de i flera timmar
»woro omkring och besågo orternas lägenheter», hvarvid den gamla
striden mellan Schefferus och Werelius säkert grundligt afhandlades.
Den 29 var han i De la Gardies sällskap inbjuden till frukost
hos Rudbeck, som »viste många curieuse antiquiteter och åtskillige
af hans manuskripten) sedan han förut fört dem omkring till sin
»nya hammardam så ock barnhuset». Dagen därpå var Heysig åter
hos Rudbeck till måltid både kl. 11 f. m. och 6 e. m., vid hvilket
senare tillfälle han »discuterade med honom till kl. 9 om allehanda
saker mäst om hans arbeten och moverade honom några quästioner
om Antiquiteter», ett samspråk, som fortsattes följande dag under
flera timmar efter intagen frukost. Samma dag han reste, d. 1
Sept., var han äfven och »besåg Rudbecks konsthus». Den stora
välvilja, hvarmed Heysig sålunda mottogs af Rudbeck, och den
aktning, som tydligen visades honom, hvilken dock innehade en
mycket anspråkslös plats inom arméen, ej blott af denne och hans
kamrater vid universitetet, utan äfven af hans forne ^husbonde
M. G. De la Gardie, är ett talande bevis på det anseende för
lärdom och kanske äfven för personlig älskvärdhet, som Heysig
vunnit hos dem, med hvilka han kommit i beröring.
Det angenäma lif, som Heysig på grund häraf vid denna tid
tyckes hafva fört, stördes genom de misshälligheter, hvari han
råkade med Axel Sparre och Job. Hadorph. Med den förre,
broder till Heysigs förre discipel och reskamrat Erik Sparre,
in-väcklades han nämligen i en injurieprocess i början af år 1685,
hvilken oaktadt öfverste Hastfehrs försök att åstadkomma
förlikning räckte nästan hela året och först i Nov. blef i godo uppgjord
»förmedelst rättens intercession och hans (Sparres) gjorda
contestationer». Den 16 Dec. har Heysig antecknat att han »afhörde
domen mot Sparre». En uttömmande framställning af Heysigs och
Samlaren XIV. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
