Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Heysig-Ridderstjerna. II. [Forts, från Samlaren X]. Af E. Lewenhaupt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johan Heysig-Ridderstjerna. 71
sprakade han »i förtrolighet» med vännen Elias Brenner »om någre
— angelägenheter serdeles om Hastfers dessin hos Prinsen».
Vederbörandes välvilja förnekade sig ej häller, när Heysig d. 10 Okt. 1687
utnämndes till Adjutant vid Lifgardet. Troligen hade han väl
äfven sin öfverstes rekommendation att tacka för det konungabref,
hvarigenom han d. 21 Febr. 1689 hugnades med adelskap och som
s. å. gaf den fattige adjutanten säte och stämma på Sweriges
riddarhus under namnet Ridderstjerna1). Huru väl upptagen än
Heysig varit af sina adliga förmän och kamrater, hade han dock ej
kunnat undgå att märka att en del af desse »seet något snet» på
honom, som han själf säger i det förut citerade brefvet till Spole,
liksom att han, om han varit adelsman, säkerligen skulle vunnit
snabbare befordran. Kanske var det dessa förhoppningar han
uttalade i de supliker till konungen och drottningen på hvilka han
skref i Januari 1685. En ren formalitet var däremot otvifvelaktigt
den suplik om »att blifva — — benådat med Adeligit Stånd och
Wapen til någon lyckas wijdare befordrande vid E. K. M:ts Lifgardie»,
hvilken han inlemnade dagen före adlandet.
Någon sådan befordran kom honom dock ej till del, vare sig
detta berodde på hans klena hälsa, dåliga ekonomiska ställning
eller att hans vetenskapliga och literära intressen till slut alldeles
togo öfverhand öfver den »begärelse» han i ofvannämnda suplik
förklarar sig »draga till att mehr och mehr göra sig capabel uthi
militäriska affairer och alla adeliga handteringar». Det var ej häller på
grund af lysande krigiska bedrifter som »Adjutanten
Ridderstjer-nas» namn skulle redan under hans lifstid blifva kändt utom de
lärdas krets och till och med förvärfva sig ett berättigadt kraf på
eftervärldens hågkomst. Att så blef förhållandet berodde på den
framstående del han tog så väl i förberedelserna till Carl XI:s
Bibelrevision som till firandet af Upsala mötes hundraårsmiune.
1) Hans adeliga vapeu blef i>en blå sköld, hvaruti är en sparre af silfver
och öfwerst i densamma står en tilltagande måne af blå ferg; utom sparren B
moletter af guld. På skölden en öppen tornérhjelm, hvarur uppstiger öfre
delen af ett silfverfergadt Lejon, seendes tillbakas och hollandes i högra rämen
en sjuuddad stjerna af blå ferg. Krantzen och .löf werket af guld, blått och silfver».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
