Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Våra första reformationsskrifter och deras författare. Af Richard Steffen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Våra första reformationsskrifter och deras författare. 51
utan en del får nog skrifvas på ett rent individuelt skrifsätt af
öfversättaren.
Först och främst ha vi då att observera, att äfven nya
testamentet hör till de skrifter, som i olikhet med hvad som är fallet
hos Olavus mycket öfvervägande skrifna -ug samt -lug i orden
’salug’, ’helug’, (hälog). I en bok med så pass osäkert språkbruk
som nya testamentet kan väl i detta liksom i öfriga fall någon
ojämnhet förekomma i olika delar, men det är de stora och
tämligen bestämda hufvuddragen, som det här är fråga om.
Förste personen pluralis af verbens presentia ändas normalt på
-om och någon gång äfven deras imperfecta. Detta är återigen
så ytterst sällsynt hos Olavus, att det ej lönar sig att göra någon
statistik. Man kan möjligen träffa en ändelse -om på några hundra
utan -om.
Tredje persou pluralis presens af ’vara’ heter i nya testamentet
normalt ’äro’, vexlande med ’ära’. Samma form heter hos Olavus
med högst få undantag ’äre’, hvilken jag återigen icke träffat en
enda gång i nya testamentet. Således när Olavus Petri för både
förste och tredje person plural, skrifver ’äre’, så skrifver nya
testamentet dels ’äro’, dels ’ära’ samt ’ärom’.
Nya testamentet skrifver imperfectum af ’varda’ någongång
’wårt’ men normalt ’wort’, hvilken senare form jag icke träffat hos
Olavus.
Af substantivernas bestämda pluraler äro bildningarne på -anar,
-onar, -enar,- aner, -ener (judhanar, stiernonar, prestenar, epistlener)
de talrikast förekommande, hvilket icke är fallet hos Olavus, ehuru
äfven hos honom rätt många sådana former uppträda.
Olavus skrifver konsekvent’mich’, ’tich’, ’sich’; i nya testamentet
finnes en egendomlig vexling af dessa former med formerna ’migh’,
’tigh’, ’sigh’! De tre första evangelierna skrifva nästan konsekvent
’mich’ i Johannes växla ’mich’ och ’migh’ ungefär jämt och i hela
det öfriga testamentet är ’migh’ den oftast förekommande formen,
dock jämte talrika ’mich’. Tämligen konsekvent skrifves’tigh’och
’sigh’ i hela boken utom de sex första kapitlen af Marcus, där ’tich’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
