Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jubelfesten 1693. Ett bidrag till Storhetstidens kultur- och literaturhistoria. Af E. Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98 Jubelfesten 1693.
»2 longa och 2 mindre bordh» ungefär (troligen öfver) 60 personer,
nemligen de öfrige professorerna, akademiadjunkterna och
akademiens tjenstemän, »en stor deel af Ridderskap och Adel» (sannolikt
mest krigsbefäl), stadens skolrektor och presterskap, borgmästare
och rådmän samt några flere civila personer och säkerligen en del
främmande prester och akademiska lärare ]). Borden voro prydda
med ljusstakar samt präktiga skålar och »Piramider» med frukter
och konfektyrer. Hofjunkare skuro före vid den kungliga taffeln
och »tracterade» vid de öfriga. »Thy skiänkes kunglig spis och
bästa vin för alla» sjunger en deltagare prof. J. Arrhenius.
Traktamentet fortsattes rikeligen efter måltiden, och nu började man
dricka skålar för konungen — vid hvilken skål man sköt salut—,
för de olika medlemmarne af det kungliga huset, för hertig
Fredrik, för kansleren, kgl. råden, doktorerna m. fl. och slutligen för
»höga och låge af staden», alla dessa skålar åtföljda af musik,
pukor och trumpeter. »Nu blef man helt lustig, Af saften så
mustig», berättar en annan deltagare, 01. Rudbeck d. y., och nu steg
glädjen högt i tak, i det festen — efter våra dagars uppfattning
— urartade till ett uppsluppet dryckesgille. Det pfalziska blodet
svallade öfver, och konungen, hvilken, liksom han sjelf sedermera
lär yttrat, aldrig känt sig så glad som vid detta tillfälle,
uppmanade gång på gång till skålars drickande; ja man berättade
sedan, att konungen blifvit så munter, att han t. o. m. börjat
famntaga och kyssa biskoparne»2). Icke förr än vid kl. 2 på natten
slutades detta »härliga» gästabud.»
1) I n:o 168 i Rosenhanska bandet nämnas såsom väntade 5 öfverstar och
5 öfverstelöjtnanter; i n:o 170 3 främmande till eeclesiastikstaten hörande
personer (kyrkoherdarne i Bollnäs och Gefle samt en lektor från Gefle).
2) Fryxell, som uppletadt flere skandalskrifter om Carl XI, anför, del.
19 sid. 10 f.; åtskilligt mera härom, under det han för öfrigt icke med många
ord omtalar den betydelsefulla jubelfestens firande; så berättar han bl. a. att
man slutligen började dansa omkring konungen, som man »hissat upp» på ett
bord. Att dörrarne »genast» stängdes, så att ingen skulle kunna smyga sig
undan skålarnes drickande, förefaller osannolikt; i ett anfall af uppsluppenhet
skulle möjligen konungen senare under festen hafva för ett ögonblick tillsagt
härom. Icke kan man heller tro, att drottning Ulrika Eleonora »sörjde
deröfver så djupt, att hon yttrade sig ej mera vilja lefva, sedan rikets konung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
