Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jubelfesten 1693. Ett bidrag till Storhetstidens kultur- och literaturhistoria. Af E. Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jubelfesten 1693. 105
oroligheterna, nu åter (från år 1688) under utmärkte lärare
började att uppblomstra. Det stora högtidstalet1) hölls här på
måndagen den 27 Februari af teol. professorn Olof Moberg.
Särskildt dröjde denne vid den svenska kyrkans tillstånd under Johan
III, hvilken konung talaren äfven tillerkände ett varmt intresse
för religionen, något som hans storartade
kyrkobyggnadsverksamhet bland annat visat. Upsala Möte beskrefs derefter utförligt.
»O, avuum lætum», utropade författaren slutligen, äfven talande
på östersjöprovinsernas vägnar »et ornnium deinceps seculorum
memoria celebrandum! Quantas tu prævenisti tenebras, quos
extinx-isti metus, quot clades antevertisti? O Tu evangelicum
Jubi-læum! Jubilate & vos Auditores, Domino jubilate in mente sancto
ejus» etc. Dnn 3 Mars inbjöd rector, som då var den vittre Olof
Hermelin, den berömde klassikern, att åhöra en ung studerande
från Dalarne Is a ak Böök — sedermera en i våra dramatiska
annaler bekant författare — som då kl. 2 skulle visa ett prof på
sin poetiska åder »carmine eleganti itidem & huie solennitati
ac-commodato»2). Slutligen föranstaltades en stor filosofie
doktors-promotion den 7 Mars, då 13 studiosi af dekanen, prof. Sven
Dim berg promoverades.
Allra längst och med de flesta högtidligheter — Upsala icke
undantaget — firades det stora Svenska minnet vid det
Pommerska universitetet, Greifswald, som nu efter kriget syntes komma
rigtigt i flor3), Man kände säkerligen här den stora fördel, som
1) Tryckt under titel Oratio in Lcetam Memoriam Concilii ete, Dorpati. 3
ark 4:o.
2) Programmet trycktes pat. fol. — Dikten var på svenska; enligt
programmet skulle B. nemligen tala »istius populi ad quem hic sensus lætitiæ
maxime spectare videtur lingua». (Jfr. ock K. Fr. Karlsson i företalet till Bööks
»Darius» s. XXXVII f.)
3) Fryxells framställning af Sveriges högskolor under Carl XI, 18 delen
s. 39—42, är icke rigtig eller opartisk; rättvis är ej heller slutsatsen, att Carl
XI:s regering »icke på något utmärktare sätt främjade rikets högsta lärosäten».
Påståendet att återupprättandet af Greifswalds akademi »gick långsamt»
rättfärdigas icke af dess historia, ej heller antydes något sådant af den storartade
festbeskrifningen Acta festi Jubüœi . . . ab Academia Gryphisivaldensi . . . celebrati,
som trycktes der i 4:o 2 V2 ark, dedicerad till Carl XI, och ur hvilken vi hem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
