Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - »Versekrig» under frihetstiden. Af E. Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36 »Versekrig» under frihetstiden.
fakturverken i Alingsås. Man har nemligen från detta år tvenne
tal af Adlerstedt, som han höll till manufakturdirektionen i Alingsås
och till stadens borgerskap, jemte ett bref till kollegiets præses,
hvilka uppsatser äro högst kostliga prof på en bombastisk och
svassande pekoral-stil. Vid hofvet, der Adlerstedt år 1720 börjat
såsom hofjunkare, hade han då avancerat till kammarherre.
Slutligen blef Adlerstedt, trots sin olämplighet för offentliga sysslor,
e. o. kammarråd 1743 och fick 1756 landshöfdings titel. Detta
var hans sista hugnad: han afled nemligen s. å. några månader
senare — den siste af sin ätt och, såsom det synes, i fattigdom
och elände, oaktadt han flere gånger mottagit goda arfslotter.
Det tyckes varit på arrenden och egendomsaffärer Adlerstedt
förlorade såväl sitt anseende som sin förmögenhet. Hans
kronoarrende (af Gripsholm) blef okändt, såsom framgår af ett par nedan
omtalade stridsskrifter från år 1730. I början af 1740-talet finner
man honom stämd att honorera de förbindelser han genom köpet
af den Nordenflychtska gården Wiby i Westmanland iklädt sig.
Och under de sista åren af sin lefnad synes han ständigt varit
besvärad af rättegångar och skuldfordringsmål, hvarom några
handlingar i R. A. gifva upplysning. Vid en utmätning år 1754 kunde
blott till den kräfvandes förnöjande erhållas en »rå oxhud», sedan
4 st. skjortor och en röd nattmössa såsom nödiga klädespersedlar
återleranats till Adlerstedt jemte en kopparplåt med hans aflidna
hustrus porträtt. Denna hans hustru, Anna Leijel, hade annars
fört mycket penningar i boet: hennes morfader var den för sin
rikedom och snålhet bekante Johan Lohe1). I en annan process
1) Johan Lohes måg landshöfdingen Adam Leijel var svåger till en af fru
Nordenflychts bröder kammarherren Anders N., genom hvilken förbindelse
Adlerstedt hade relation till den Nordenflychtska familjen. Johan Lohes son
kammarherre Conrad Lohe, fru Adlerstedts morbroder († 1763), synes varit känd
för samma egenskaper som fadren; öfver honom spriddes tvenne smädeskrifter
på vers, den ena börjande »Man säger att i dödens rike», den andra »Kom kära
Armod lät oss vandra» (denna senare förekommer vanligen undertecknad Elsa
Wrede, väl den samma som Elsa Beata Wrede f. 1734 † 1819 såsom grefvinna
Bunge).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
