Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andreas Arvidis Manuductio. Af O. Levertin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Andreas Arvidis Manuductio. 95
adjuster un u apres un o, pour faire ta ryme plus riche et plus
sonante, comme troupe pour trope, Callioupe pour Calliope1). Arvidis
VII kapitel skulle handla »Om the Swenske Ordsens Anseende» d.
v. s. närmast om troper och figurer, men förf. hänvisar här till
»Oratores och Rhetores» och nöjer sig med att anmärka att hvar
person skall uttrycka sig i dikten efter sitt stånd — en i poetikerna
regelbundet återkommande Horatiansk föreskrift.
Med det VIII till och med det sista eller trettonde kapitlet
behandlar Arvidi vidlyftigt olika metra. Endast för en historisk
metrik skulle det löna sig att här i detalj följa honom — en
litteraturhistoriker kan nöja sig med några summariska
antydningar. Arvidis viktigaste källa för denna afdelning, som ju ingen
egentlig motsvarighet har hos Opitz, är Ravn, hvilkens
uppgifter han här oftast öfversätter, hvilkens ursprungligen från
Johannes Clajus klassiska prosodi2) stammande terminologi han
använder, och hvilkens exempel han mångenstädes öfversätter
eller efterliknar. De vidlyftiga föreskrifterna om de många metra
sammanfattas efter hvarje slag af versarter på tabeller med
sififror och exempel Det var den gamle skolmannen Johannes
Mur-melius Ruremundensis, författare till en fullt medeltida verslära
och många andra grammatiska arbeten3), som genom sina »De
ra-tione faciendorum versuum Tabulæ» gjort detta undervisningssätt
populärt och sedan det användts för den klassiska prosodien,
öfverflyttades det äfven till de tyska nationalpoetikerna. Ravn har
säkerligen fått metoden från Zesens poetik4), som han ofta citerar.
Liksom Ravn behandlar Arvidi först jambiska och trokaiska
versformer från monometer Brachycatalecticus upp till de sjuttonstafviga
verserna eller Tetrametri Hypercatalectici, som de heta på konst-
1) Ronsard: Oeuvres, éd. elzev VII s. 329. Jfr. Ronsard Oeuvres I s. 58
(je ra’ouffre — mais je sonffre).
2) Iohannis Claii Prosodiæ Libri Tres. Witemberg» 1582.
3) Versific, Artis Rudimenta, Deventer 1515, Witemberg» 1549. En
omarbetning under medverkan af Eoban Hesse. Leipzig 1552
4) Philippi Cæsii Hochdeutscher Helikon 1640. Mig tillgänglig är blott en
latinsk upplaga Scala Heliconis Teutonici, Amsterdam 1643.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
