Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rasmus Nyerups svenska brefväxling. Af K. Warburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116 Rasmus Nyerups svenska brefväxling.
Vännen Molbechs Dittmarskerkrigens historia är den sednaste Danska
bok jag sett. Och nn är lusten hos mig upptänd att lära känna hans
Månadsskrift, Athene, men aldra nyfiknast är jag efter hans
Resebeskrifning genom Sverige. Som jag ännu vill göra ett försök huruvida han
aldeles qväft sin vänskap för mig, så vågar jag besvära Pir Professorn
med att tillställa honom härlagde bref1). Men ännu ett besvär ger den mig
af Hr Professorn visade godhet mig mod att göra Hr Professorn. Rask
hade den vänskapen för mig, att skaffa i Köpenhamn några subscribenter
å mina Poetiska Studier. Som han nu är på Island, har min förläggare
adresserat ett paket innehållande exemplar af dem till Hr Professorn, och
anhåller jag att sedan Herr Professorn uttagit ett Exemplar för sig, ett
för Molbeck och tvänne för Rask, som jag anhåller att Herrarne såsom
en ringa Souvenir af mig täcktes behålla, Hr Professorn ville disponera
de andra till de öfriga Subscribenterna och af dem mottaga betalningen.
Att vår store Bildhuggare Sergell slutat sitt ärofulla lif, är väl Hr
Professorn redan bekant?
»Hvilken Skat» ~ svarar Rasmus Nyerup 3 Aug. 1814 — vil
ikke de Nordinske Scriptores rerum Sueciearum indeholde! Det
Værk vil jeg dog haabe at Fant ufortøvet meddeler Publicum paa
en Gång uden at udstykke det i uendelige Disputatser». Han
uttalar vidare sin förtjusning öfver Idunas 5:te häfte och dess
»koste-lige Säger», särskildt öfver att Rtihs får läst och påskrifvet och
att bröderne Grimm icke stå öfvergifna på valplatsen! Han
begär vidare få sin nyfikenhet stillad och veta hvem den R. var
som skrifver så märkligt om sättet att uppsöka och vårda
fornminnen. Han känner ingen annan R. än Rutström. Så med4elar
1) Hammarsköld skref till Molbech 18 Febr. 1814: »Då nu ej längre det
politiska svärdet afhugger de stilla vänskapliga förbindelserna, skyndar jag att
åter med dig, bäste vän, tillknyta de afslitna trådarne af vår korrespondans».
— Men han fick intet svar. — Den 17 Maj 1814 gjorde han ett nytt försök:
»Hvad är orsaken till din tystnad. Har jag genom något förvärkat din
vänskap». Ändtligen kan H. i Augusti 1814 egna Molbech »heder och tack» för
det han genom bref öfvertygat honom att han ej alldeles glömt bort honom:
»Af ditt långa stillatigande fruktade jag det nästan och jag kunde verkeligen
icke utan bittraste smärta tänka derpå. Ty jag vet icke större olycka än att
förlora dens vänskap, som jag älskar, och bittrare var det mig att tänka att
det skett utan mitt förvållande genom politiska händelser, på hvilka jag
naturligtvis icke i ringaste mån kunnat hafva något inflytande». (K. Bibl. i Kbhvn).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
