Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl Carlsson Gylldenhielm och »Schola Captivitatis». Af H. Lundström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152 Carl Carlsson Gylldenhielm och »Schola Captivitatis».
Gylldenhielm säger nämligen i sitt bref af den 12 Maj 1632,
att han »för någon tijdh sedan» till Strengnäs domkapitels
genomläsning och censur sändt sin »bedröffuelige Fengelses,
Anfecht-ninghz, Offningz och Meningz skrifft» rörande »någre ware
Christe-lige religionsstycker» jämte »någre andre theologiske materier».
Domkapitlet hade funnit den insända skriften vara af det värde,
att den borde befordras till trycket och kapitelsledamoten, lektor
Joh. Westhius hade t. o. m. uttryckligen angifvit »någre argument»
för denna åtgärds vidtagande. »Huarföre — säger Gylldenhielm —
iagh och strax M. Sam. Kempium lätt anmoda samma scriptum för
theras skull, som i thett Latinische språket icke äre öffuede, på wåra
Swenska Tungomåhl verterat. Af Gyllenhielms bref är äfven
tydligt, att Kempe verkligen verkställt uppdraget, isynnerhet om den
förres uttalanden sammanställas med den karakteristiska
underskriften af det »epigram», hvarmed Kempe i likhet med öfriga
Strengnäskapitulares beledsagat Gyllenhielms verk. Denna
underskrift har följande lydelse: »Honorem, et obsequium ad quœvis of
fi-cia paratissimum qualicumque hoc contestari voluit Samuel Kempe,
Log. et Eloq. in Reg. Col. Streng. Prof».
Man torde möjligen göra sig frågan, om Gyllenhielms anförda
ord kunna tillmätas en sådan räckvidd, att de gälla icke blott
vederläggningsskriften mot jesuiterna utan äfven den likaledes i Schola
Captivitatis förekommande psalmparafrasen. Är denna senare icke,
såsom man antagit, verkstäld af Gylldenhielm utan af Samuel Kempe?
Onekligen föreligga vissa omständigheter, som vid första
påseende synas i någon mån tala till förmån för det senare
alternativet eller åtminstone göra saken oviss. Så t. ex. förefaller det
egendomligt, att Gylldenhielm afböjde det jämförelsevis lätta
företaget att från latin till svenska öfverflytta sin egen på prosa
affattade vederläggningsskrift, om han verkligen gått i land med den
större herravälde öfver språket kräfvande uppgiften att frambringa
en versifierad psalmbearbetning på svenska. Hans anförda
yttrande gifver ju ock vid handen, att modersmålet för den tappre
krigaren utgjorde ett svårhandterligan uttrycksmedel än latinet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
