Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bellmansdikten i Danmark. Föredrag i Göteborgs Kongl. Vet. o. Vitterhetssamhälle. Af Karl Warburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bellmansdikten i Danmark. 35
nats; i En aften i Foyern (1842) träffa vi fyra stycken (Fred. Ep.
19, 78, 62, 74) och i De fattiges Dyrehave (tryckt 1852) bar Hertz
för en grälkör funnit ett vida lämpligare motiv i Fred. Ep. 13
(Nå äro nu alla församlade här) än Heiberg för en motsvarande
stämning i »Bec. och og Dyret». »Fan i Fåtöljerna» (Ep. 73) lämnar
en briljant ton för den konfusa kören i näst sista scenen »Ingen
vil höre men alle vil tale, Saa hör dog, jeg tror de er gale.» I
Skibsværftet (1862) finna vi Ep. 34 använd, dock icke med
originalets rika rimflätning, samt vidare Fred. Ep. 15.
Både Heiberg och Hertz undvika att använda samma
Bellmansmelodi mer än en gång i sina vådeviller; båda göra ock sitt
urval uteslutande ur Fredm. Epistlar och lämna, egendomligt nog,
Fredmans Sånger obegagnade, oaktadt äfven dessa rymma en rik
melodiskatt. Däraf får man dock icke draga den förhastade
slutsatsen, att de icke voro kända i den Heiberg—Hertzska kretsen.
Det är helt enkelt icke möjligt, så som man där afgudade Bellman.
I en af de nyssnämnda dikterna om Hirschholm — »Posthuset
i Hirschholm» — besjunger Hertz »Professorns Frue» — fru Johanne
Luise Heiberg:
Hör hvor hun synger: ^ See Skyarne glimma,
Stjernorna försilfra båd vatten och land,
Månan i molnet sin guldgula dimma
Kastar öfver klappträn och såar vid strand?
Fredman! Din Sang, der er kjendt af saa Faa,
I hendes drömmende Tanke den hviler;
Ak! og i Øinenes natdunkle Blåa
Speiler sig Maanen og — smiler,»
Själf har fru Heiberg i sitt »Et Liv genoplevet i Erindringen»
i varma ordalag omtalat Bellmanssvärmeriet i kretsen på
Hirschholm 1832, Hon berättar:
»Heiberg havde i månge Aar været en stor Beundrer af den svenske
Dikter Bellmans henrivende Sange. Mig havde han Vintern i forveien
lært at læse og synge denne i Lune og Gratie enestaaende Digters
frem-bringelser saa jeg kunde en og hver af hans Sange udenad. Disse Sange
vare paa den Tid saa godt som ubekjendte i Danmark. Nu sang vi dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
