Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bellmansdikten i Danmark. Föredrag i Göteborgs Kongl. Vet. o. Vitterhetssamhälle. Af Karl Warburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42 Bellmansdikten i Danmark.
Men det bästa intyget på, hvilken roll Bellrnanssången spelade
i dåtidens studentlif, är kanske dock dess starka invärkan på detta
studentlifs yppersta litterära produkt: det Hostrupska sångspelet,
för hvilket Bellmansdikten varit af genomgripande betydelse. Ingen
dansk skriftställare har i sin lustspelsdiktning gjort ett så flitigt
bruk af Bellmansmelodier som studentkomediens främste målsman,
Jens Christian Hostrup. Han förtäljer i sina »Erindringer fra min
Barndom og Ungdom att ban 1842, efter besöket i Lund, studerade
de svenske skalderne från detta århundrade, men — tillägger han
— »Bellmans Sange havde jeg allerede for flere Aar siden begyndt
at tilegne mig og min Guitarre som jeg havde lagt mig til medens
jeg endnu gik i Skole, banede mig Vei til hans Melodier.» — — —
Om sitt sätt att välja melodier berättar han:
»Jeg har fra min Barndom baaret en stor Rigdom af Melodier
i mig og ved den Lethed, hvormed jeg lærer dem, har jeg stadig
föröget Tallet. Naar jeg saa under Udarbejdelsen af et Sangspil
skulde bruge en Melodi, fandt jeg den nästen altid hurtigt i min
Beholdning og det skete kun meget sjeldent, at jeg maatte lede
lidt i Nodehefter eller tage min Tilflugt til en Musikkyndig.–––
— — Men naar jeg havde fundet min Melodi saa holdt jeg mig
ikke blot til dens Versemaal, nej saa sang jeg den ätter og ätter
for mig selv til Ordene födtes af den. Og saaledes ere alle mine
Sange blevne til, der er digtede til besteinte Melodier; de blev
sungne frem og der vandtes i al Pald derved at Texten sluttede
sig tæt om Musiken og fulgte den i alle dens Overgange.»
Denna utsago bekräftas af Hostrups sätt att använda
Bellrnans-melodier. I hans första båda lustspel från 1840 har blott det ena
»Den gamle Elsker» två Bellmansmelodier (Fred. Ep. 39 och Fred.
Sang 62). I hans mästerstycke »Gjenboerne» (1844) möta vi ej färre
än fem (Fred. Ep. 31, 67, 45 och 59 samt Fredm. Sång 10) och det
var till tonerna från »Se Movitz hvi står du och gråter» som hans
mest typiska studentfigur Klint sjöng sina första kupletter. I
Intrigerna (1845) påträffa vi tre Bellmansmelodier: Fr. Ep. 40 och
42, Fr. Sång 46; i En Spurv i Tranedands (1846) icke färre än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
