Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bellmansmusiken. Af Adolf Lindgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bellmansmusiken. 75
ma ten^re musette} wrøette des amour s)9 så vida man ej får
ursäkta honom just därmed, att han’rör sig med ett språk sådant
som franskan, hvilket saknar hvarje skymt af rationell
betoningsinstinkt.
Emellertid bör det ej fördöljas, att äfven Bellman ibland gör
sig skyldig till en oriktig betoning (I går såg jag ditt barn),
hvilket väl då får klassificeras såsom en musikalisk motsvarighet till
hans vårdslösheter i det språkligt grammatikaliska. Likaså måste
det sägas, att ej alla hans melodier äro af lika värde, utan en del
rätt obetydliga, och särskildt anmärker Abr. Mankell träffande, att
de sånger, som »mest afsigtligt lukta finkel», ega jämförelsevis
svaga melodier. Som en egendomlig motsägelse kan ock
anmärkas, att ehuru många af hans sånger göra intryck af omedelbar
improvisation, så visar sig vid sidan däraf stundom en nästan
pinsamt raffinerad utarbetning af versen med en rimflätning, som är
nästan abstrakt och svårligen kan uppmärksammas i det praktiska
musikaliska föredraget.
Originaliteten i Bellmans strofbyggnad beror just därpå, att
den är född ur melodien och sålunda icke af skematiskt metrisk,
utan kompliceradt musikalisk natur, hvarför ock en del sånger äro
svåra och villsamma att skandera utan i förening med melodien.
Detta beroende af melodierna, i synnerhet af längre, instrumentala
sådana, har emellertid vållat, att strofen blir svårkonstruerlig och
språkmaterielet ej alltid vill räcka till, och det är troligen sådana
förlägenheter, som gifvit upphof åt Bellmans flitiga bruk af
ifyllande ritorneller och mellanspel, hvarvid sångaren ofta har att med
läten härma något instrument. Tekniskt och allvarligt sedt göra
dessa »Lückenbüsser» stundom intrycket af ohjälplighet och
nödtvång, men Bellman har förstått att göra en dygd af
nödvändigheten och gifva dem skenet af afsigtliga befängdheter, som bidraga
att höja skildringens komik och föredragets dramatiska
åskådlighet. Och det är ingen ringa härmningsförmåga, som Bellman
sålunda tager i anspråk hos sångaren. Han skall kunna framställa
fiol, violoncell, flöjt, oboe, klarinett, horn, trumpet, puka och trumma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
