Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bellman såsom skald bedömd af sin samtid. Af Lauritz Weibull
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120 Bellman såsom skald bedömd af sin samtid.
och äfven hans motståndare inom den litterära verlden uppfattade
Bellman.
Den som jemte Kellgren onekligen intog den mest framskjutna
ställningen bland de gustavianska författarne var Leopold. Hans
uttalanden om Bellman böra också för sin tid tillmätas en viss
vigt och betydelse.
Det första yttrande af Leopold om Bellman, vi känna,
förekommer i afhandlingen: »Om Smaken och dess allmänna Lagar.»
Det visar Leopold på ungefär samma ståndpunkt, som Kellgren
intagit i »Mina Löjen» 1).
»Hvad löjet, roligheten beträffar — skrifver han – så hafva
de, likasom allt annat, sina grader af ädelt värde och af låg
osmaklighet. Mellangraderna kunna vara många, ifrån det som roar ett
förfinadt hofsällskap, intill det som ger dumskratt åt ett
båtsmansgille. Men för hvem är då vitterheten? För hvilka skrifver en
god författare? Hans publikum må vara hvilket som helst: det
är alltid, antingen personer af odling, eller sådana som skola föras
dertill. Ett kroglag, till exempel af halfdruckna dobblare, en
djur-gårdsbal, en påkbatalj äro visserligen ej ämnen som en läsare af
smak älskar att finna skillrade. Han kan skratta, men han
föraktar. Han kan gilla talangen, ifall någon röjes deri; men han
ogillar helt säkert användningen» 2).
Det är alldeles tydligt att Leopold här velat ge Bellman en
släng. Samtiden ansåg det äfven så vara förhållandet och
Hammarsköld yttrade i sällskapet W. W. 1803: »För öfrigt dröjde
Bellman icke alltid vid teckningen af ’ett kroglag af halfdruckna
dobblare’, som Leopold säger» 3).
1) Att skriften »om Smaken och dess allmänna Lagar», tryckt för första
gången i Samlade Skrifter (1801), måste vara författad före 1792, derpå tyda
många skäl. Den uppfattning, som deri gör sig gällande om Bellman, är ett af
dem. Denna är nemligen, som af det ofvanstående synes, stridande mot öfriga,
senare uttalanden af Leopold, liksom äfven emot hvad Beskow berättar i Sv.
Akad. Handlingar XVI.
2) Leopold, Samlade Skrifter, II, 288, 289.
3) Ekelund, a. st. 19.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
