Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bellman såsom skald bedömd af sin samtid. Af Lauritz Weibull
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bellman såsom skald bedömd af sin samtid. 123
ett annat tillfälle *) hans kvickhet och Adlerbeth jemför honom med
Hogarth. Ltideke, ofta ett språkrör utåt för akademikerna, säger
om skaldens »Betraktelser öfver någre Evangeliske Texter»: »Der
Verfasser ist als einer der feinsten Dichter bekannt.» Han talar
om poesiens skönhet i Bacchi Tempel och förklarar, att Fredmans
Epistlar hållas för mästerstycken; i Sångerna ser han en pendant
till de förra2).
Och det är icke endast dessa skriftställare och poeter, som
sätta värde på Bellmans sångmö. Det umgänge, i hvilket de röra
sig, gör detsamma. Konungen bibehåller alltid sin gamla beundran
för skalden. Armfelt, som personligen är fästad vid honom,
skrifver, karakteristiskt nog, från utlandet hem till sin dotter: »Läs
Bellman, som är öfverlägsen Anacreon och som har en ojemförlig
rikedom på tankar och uttryck» 3). Lars v. Engeström kallar Bellman
»den märkvärdiga poeten» och omtalar honom i sina »Minnen»4).
Leopolds väninna, den äfven som vitter författarinna bekanta
Carolina Weltzin, till hvilken skalden egnat sitt berömda
»Aftonqväde», delar samma mening. I Dagligt Allehanda 1789 lät hon
införa följande impromptu:
Naturens Skald! som glad och öm,
Ifrån Din Lyra tjusning sprider;
Hwars lof ej höjs af mitt beröm,
Tag dock den Krans, min hand Dig wrider.
Det wara bör en sådan Själ,
Det wara bör et sådant Hjärta,
Sotn Ditt — at känna likars wäl,
Som Ditt — at känna likars smärta
1) Lewenhaupt, a. st. 80.
2) Lüdeke, Allgemeines Schwedisches Gelehrsamkeitsarkiv. V, 156, 256;
VII, 194, 199.
3) Elof Tegnér, Gustaf Mauritz Armfelt. III, 124.
á) Skrifter af C. M. Bellman. Ny Samling utg. af C. Eichhorn. II, 2T7.
Minnen och Anteckningar af Lars v. Engeström, utg. af Elof Tegnér, I, 87.
Engeström berättar här att han under sin resa till Wien 1783 på båten mellan
Korsör och Nyborg mötte »en gammal allvarsam man, som förde hem till sitt
hus en son, som kommit från Ostindien. Denne var en lustig sälle, som till
min stora förundran sjöng Bellmans visor»,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
