Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bellman såsom skald bedömd af sin samtid. Af Lauritz Weibull
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bellman såsom skald bedömd af sin samtid. 127
och att de sällan älska hvarandra, men på honom i hans
förhållande till Bellman slår detta icke in. Han har flera gånger
berömmande uttalat sig om honom och då tredje delen af »Nya
Tidsfördrif på Gäldstugan» utkommo, fann han ett tillfälle att
offentligen yttra sin beundran. »Vänners benägna biträde — skref han
i sitt företal — har icke varit saknadt. I synnerhet fordrar en
uprigtig erkänsla, at icke obemält lämna, det Parentationsacten
öfver Bränvinsbrännaren Lundholm särdeles bevågit blifvit
meddelat af vår Svenske Anacreon Herr Håf-Secreteraren Bellman, hvars
ypperliga egenskaper både på snillets och hjertats vägnar äro vida
öfver mit beröm» *).
Som Kexél så äfven Hallman och Envallsson — de båda, som
säkerligen mer än andra tagit Bellmans melodier i anspråk. De
prisa »Anacreon i Norden» — den förres uttryck — och gifva
hans musik och diktning sitt varmaste erkännande. Så hade t. ex.
en gång en kritiker anfallit Envallsson och förklarat att icke ens
musiken förmådde öfverskyla de brister, som förefunnos i ett af
hans stycken. Som profbit på dennas svaghet hade han valt en
bit, som han ansåg vara af Philidor. Envallsson affärdade den
närgångne med följande ord: »Musiken til det stycket ni just
ensamt welat wälja till profbit för er af Piecens uselhet, är aldeles
icke bland de rätt få stycken af Philidor, som jag behållit, utan
just — en af Bellmans kändaste och bästa toner, näml. den till
wisan om Fiskartorpet, som öfweralt siunges. Hwad de burleske
verserne dertil angår, så hänwisar jag er blott til Hr. Kellgrens
Företal til Fredmans Epistlar» 2).
Såsom vi se, samma uppfattning af Bellman här som annorstädes.
Och åt denna uppfattning gafs mot slutet af skaldens lefnad
äfven offentligt uttryck. De båda samfund, som voro afsedda att
vårda språkets och tonernas konst, den Svenska Akademien och
den Musikaliska, framträdde ur sin tystnad och gåfvo skalden be-
1) Kexél, Nya Tidsfördrif på Gäldstugan, III, företalet.
2) Stockholms-Posten 1797, n:r 155.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
