Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anteckningar till Bellmansdiktens historia. Af Richard Steffen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168 Anteckningar till Bellmansdiktens historia.
Omkvädet i Dalins visor på denna rytm är växlande; i en
annnan lyder det: »Aldrig, aldrig, mina vänner, aldrig», hvilket
lifligt erinrar om Bellmans omkväde i den sist nämnda visan:
»Lappri, lappri, mina herrar, lappri». Dalinska reminiscenser
påträffas för öfrigt här och där hos Bellman: Omkvädet i visan
»Bjud i dansen flickan opp» (Eichhorn I, sid. 191) är hemtadt från
Dalinska kuplettartade dikter. Då Dalin har skrifvit
»Ombytlighet, vår tids gudinna», har Bellman skrifvit »Behaglighet, vår tids
gudinna» (Eichh. I, sid. 115); och när Dalin har skrifvit en dikt:
»En gubbe borde Venus glömma
Och ej om vackra Görgei* dömma»,
så är det tydligen ett minne häraf, som skymtar hos Bellman, när
han så sent som 1773 skrifver:
En gubbe borde Venus glömma
Och ej om vackra ögon dömma.
Emellertid har Bellman alldeles ej gjort sig skyldig till några
litterära tillgrepp, ty likheten är ej stor för resten. Den är blott
i så pass hög grad att påvisa, att man tydligen kan se, att han
noga varit förtrogen med Dalins diktning och i någon mån på~
värkats af honom under den tidigare period af sitt skaldskap, då
han ännu ej fullt utvecklat sin egen individualitet, sådan som den
blef något senare.
Till denna tid höra också en del kväden i allvarligare ton:
»Rundt kring i världen jag sväfvar», »Brunblåa bölja» och »Böljan
fräser, brusar, slår», alla burna af en sentimental och elegisk
stämning; ytterligare några poemer af reflekterande natur, »oden» och
»betraktelser» öfver lyckan, människolifvet m. m. af samma
beskaffenhet som hos samtida skalder af den herskande riktningen;
slutligen också några pastoraler, ehuru de flesta af dessa äro från
skaldens senare år.
Redan under den nu karaktäriserade perioden, som kan
antagas räcka till bortemot slutet af år 66, börja emellertid
dryckes-kvädena att komma, om de också inte välla fram i sådan mängd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
