Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anteckningar till Bellmansdiktens historia. Af Richard Steffen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sålunda varit så pass känd, att det skrifvits imitationer af visan.
Dessutom förekommer den i äldre visböcker från landsorten, som
annars ej ha någon enda dikt af Bellman. Jag tror, att den med
säkerhet kan sättas till 65. Det förefaller af flera omständigheter,
som om Bellman ej blott skulle ha skrifvit cykliskt, utan äfven
diktat cykliskt, d. v. s. som om han inte blott skulle ha under
längre tider samlat poemer tillhörande samma krets till en
sammanhängande följd, utan äfven värkligen concipierat och skapat
dem under vissa kortare tidsperioder, hvilket naturligtvis ej
hindrar, att fler eller färre kunnat komma betydligt efter att
hufvudmassan var färdig. Nästan samtidigt har Hjelm skrifvit in
»Gubben Noach» och sången »Om Moses och Aron» (39), begge i förra
hälften af år 67, vidare »En Potifars hustru» (Sång 38), »Tacka
vill jag Joachims fru»[1] och »Ahasverus var så mäktig» 68. Båda
de sistnämnda äro dessutom tryckta i skillingstryck år 69. Detta
senare år följa så hos Hjelm »Habacuc fyllde Daniels fat» (Test.
193) och »Konung Saul» (Test. 189). Slutligen upptar Neschers
»Visbok 1768» i sin förra hälft, utom tre af de nämnda, »Vasthi
hon var en drottning så grann» (Test. 192). Nu får man ytterligare
taga i beräkning, att Hjelm ofta får sina visor två à tre år,
efter sedan de författats, stundom mycket längre efteråt. Det är
därför åtminstone möjligt, att de gammaltestamentliga dryckesvisorna
höra till den period, som jag vill räkna till inemot slutet
af 66. Säkerligen äro de dock icke yngre än 67.
Innan vi gå till de epokgörande uppslag, som dessa år
medförde, så kunna vi sammanfatta de hittils vunna resultaten så, att
efter Bellmans tidigaste religiösa och moraliserande period, som
räcker fram ungefär till år 1762, följer en annan, som åtminstone
i början inte är öfvervägande bacchanalisk, utan som sluter sig
till frihetstidens poesi och i synnerhet till vissa sidor af Dalins
skaldskap. Bellman skrifver dessa år en mängd visor till
folkmelodier så som Dalin, vidare kuplettartade dikter så som denne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
