Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några studier rörande Disa-sagan. Af L. Bygdén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några studier rörande Disasagan. 25
skog, lund) till hjelp för dess förklaring1). Såsom ortnamn före-
kommer detta gärn dels enkelt, dels i sammansättningar både i
Danmark, Norge och Sverige, mest dock i Upland och Söderman-
land samt på Gotland. Sålunda ha vi här i Upland äfven Ångarn,
Flatgarn, Rungarn, Svingarn, Höggarn, Eldgarn m. fl. I Söder-
manland: Tullgarn, Långgarn, Garn; Järna är ock härafen afled-
ning. På Gotland påträffas Vester- och Östergarn, Gammelgarn,
Åkergarn. I topografiskt afseende synas de med garn betecknade
orterna stått i förbindelse med vatten. Man har derföre med hän-
syn till ordets nuvarande betydelse i svenskan (i isländskan be-
tyder garn ännu tarm) velat tolka det såsom ett långt och smalt
vattendrag2). Dermed stämmer väl i några fall topografien, men
i andra synes denna betydelse vara omöjlig att fasthålla. I sin
beskrifning öfver Tullgarn har grefve F. U. Wrangel, som ock
kommit in på frågan om garns betydelse och för detta ändamål
sammanfört ett betydligt antal hithörande ortnamn, uttalat den
meningen att ordet torde betyda holme eller skär, och denna be-
tydelse synes särdeles väl lämpa sig till dessa orters belägenhet, men
han har afstått från hvarje språklig förklaring. Ehuru det synes
förväget af en, som icke är språkforskare, att försöka sig på en
förklaring, der så många språkforskare strandat, vill jag dock
framlägga ett försök till frågans lösning, som synes mig enkel och
sannolik.
Danskar och norrmän ha, som vi veta, qvar i sitt språk ordet
arne, arnested, eldstad, af det isländska arinn, som ursprungligen
betyder upphöjning i allmänhet och som slutligen öfvergått att be-
teckna den upphöjning öfver golfvet i våra nordiska förfäders rygg-
åsstugor, hvarpå stockelden var upptänd. Jag tror att vi i ort-
namnet garn återfinna detta ar inn, blott i förening med germanskt
#a-prefix (ga-arinn), hvilket synkoperats framför a-vokalen. Garn
skulle sålunda i sjelfva verket beteckna något öfver vattenytan
1) Bydqvist, Sv. språk, lagar V. s. 251 ; F. E. Öman i tidskr. Framtiden 1871.
2) Jfr dock Bergström, J. G. L. Bidrag till en etymologisk granskning af
Södermanlands ortnamn. Akad. afh. Upsala 1875.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
