Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några studier rörande Disa-sagan. Af L. Bygdén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32 Några studier rörande Disasagan.
det allt annat än nordiskt klingande namnet Sjustin. Vidare sak-
nas här bland de förelagda vilkoren, att Disa skulle infinna sig ej
inom år och månadj som Afzelius åter upptagit. Slutligen finnes
den olikheten, att då Afzelius berättar att tvänne ynglingar drogo
Disas släda, säger visserligen Wänngarns-texten härom ingenting,
men på de Ehrenstrahlska taflorna n:ris 4 och 5 se vi en häst för-
spänd, något som möjligen är beroende uteslutande på konstnärliga
kraf. Ehrenstrahl var ju ock sin tids förnämsta hästmålare.
Dessa olikheter ådagalägga att den Afzelianska redaktionen
af sagan icke ensamt grundar sig på den framställning af Disas
historia, som vi funnit på Wänngarns slott.
Första frågan, som vi med anledning af det föregående kunna
framkasta till besvarande, är huruvida Wänngarn under tidernas
lopp haft någon egare, som hetat Sjustin. För att komma till full
klarhet i denna punkt, gifves ingen annan möjlighet än att gå
historikerns mödosamma stråt genom seklerna och, så vidt doku-
menter gifva upplysning, taga reda på ställets forna egare. Man
kunde väl förkorta processen med den enkla anmärkningen, att om
kon. Sigtrud och hans rådsherre lefvat längst bort i fordom-tima,
så förslå inga historiska dokumenter. Men hvarifrån har då det
uppgifna namnet kommit? Vi ha derföre underkastat oss mödan
att lära känna Wänngarns forne egare, och vi kunna konstatera
att diplomerna icke veta af någon Sjustin såsom herre till Wänn-
garn. Ehuru sålunda ej någon positiv vinst för sagans förklaring
skördats af denna historiska undersökning, kan jag dock ej under-
låta att nämna ett par korta notiser ur godsets historia, som möj-
ligen ha sitt intresse.
Den äldsta namngifna egaren är en dominus Gere de Vina-
garnuni, som omtalas i ett par dokumenter från slutet af 1200-
talet och i början af 1300-talet, ehuru han lefde något tidigare.
Det förhöll sig nämligen så, att den följande egaren Johan Karls-
son (Blå) i sitt testamente 29 Dec. 1279 stadfästade den gåfva, do-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
