Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några studier rörande Disa-sagan. Af L. Bygdén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42 Några studier rörande Disasagan.
mit till Scythien, derifrån till Troja och Mindre Asien, der den
satt frukt i Diana-kulten i Ephesus och slutligen derifrån till Egyp-
ten. Detta anger tydligen kulturens gång enligt Rudbeck.
Till närmare belysning och bekräftelse af denna sagas inne-
börd, för hvilken vi i korthet redogjort, har Rudbeck för jemfö-
relses skull i sin Atlantica bifogat åtskilliga afbildningar af Diana,
Isis och Disa. För att nu blott fästa oss vid dessa Disa-bilder,
så förefaller oss den (Atl. II, s. 210), som framställer Disa dragen
i sin släda af två drängar med bocken vid sidan, med axkrans
på hufvudet och med sol och måne i sina händer, skäligen miss-
tänkt att vara uppgjord på fri hand, ehuru han påstår henne vara
»sådan hon i gambla kyrkior på väggarne, så ock uthi gamble
pergamentskalendarier är funnen mästedels affrijtat». Hvarifrån
han tagit den, har han ej bestämdt uppgifvit. Emellertid anför
han, att i Westerås’ domkyrka, förrän hon hvitlimmades, funnos
gamla målningar föreställande drottning Disa. Så otroligt det
förefaller, att ett dylikt profant ämne kunnat blifva föremål för
afbildningar i en kyrka, skulle vi dock gerna och med nöje velat
hålla denna uppgift för sann, såvida icke en annan omständighet
gjort oss mycket betänksamma och tviflande. Rudbeck uppger
nämligen att Disas historia äfven i Upsala domkyrka förekommer
i bildlig framställning. De öfverkalkade målningarne i Westerås
domkyrka kunna vi ej kontrollera, men den oberopade Disa-fram-
ställningen här i vår domkyrka ha vi än för våra ögon. Hvar
finnes den då? Jo, på en af de kragstenar, som pryda högkorets
pelare, och som utan tvifvel tillhöra domkyrkans äldsta byggnads-
partier.
Bland de högst egendomliga bilder, som dessa kragstenar ha
att framvisa, är det isynnerhet en, som trotsat all rimlig uttyd-
ning. Professor C. R. Nyblom, som gjort dessa kragstensbilder
till föremål för en uppsats1) har icke trott sig kunna fullt utgrunda
dess betydelse. Han visste ej att Olof Rudbeck redan för 200 år
x) Ny illustr. Tidning. Bd 3. 1867, s. 411; omtr, i förf:s Estetiska stu-
dier. Ups. 1873, s. 336.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
