- Project Runeberg -  Samlaren / Sjuttonde årgången. 1896 /
66

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några studier rörande Disa-sagan. Af L. Bygdén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

66 Några studier rörande Disasagan.

Med Svea hofrätts inrättande, kan man väl säga, upphörde för
alltid den juridiska betydelse, som Distingen bibehållit under det
närmast föregående seklet.

Men huru hade det i forna dagar varit med den saken? Hvad
var detta Disating, hvars namn någon gång möter oss i gamla
handlingar? För att få svar på vår fråga böra vi kanske när-
mast vända oss till landskapets lagbok, Uplandslagen. Der borde
man åtminstone helst kunna vänta någon upplysning härom.

Ja, Uplandslagen talar verkligen om Disatinget. I lagens
allrasista flock, Thingmalabalkens 14:de flock, läses:

»Disæj^ingx frtyær gangær in a Disæfringx dagh, ok standær
tweggiæ kiöp|)ingæ mællum.» Det är: Distingsfrid tar sin början
på Distingsdagen och räcker mellan tvänne torgdagar.

Men detta är också allt, som vi finna taladt om Disatinget.
Orden konstatera knappt mer än Disatingets tillvaro; om dess be-
tydelse ha de intet att förmäla.

Kanske emellertid spörjsmålet låter lättare besvara sig, om vi
skulle upptaga frågan äfven från den religiösa sidan, eller fråga:
hvad var det för en religiös eller kyrklig fest, med hvilken Dis-
tinget eller Distingen var fordomtima förenad? Svaret på denna
för oss särdeles vigtiga fråga finna vi i Helge Olofs konungasaga,
kap. 76, och enligt Hans Hildebrands öfversättning lyder det åsyf-
tade stället sålunda:

»I Svithjod var det under hednatiden gammal sed, att hufvud-
bloten skulle hållas i Uppsala i goe och skulle man då blota till
frid och seger åt sin konung. Dit skulle man söka från allt Svea-
välde, der skulle samtidigt vara alla Svears ting samt marknad
och köpstämma, som stod en vecka. Men när kristnan infördes i
Svithjod höll man der likaväl lagting och marknad. Nu sedan
kristnan var på alla håll i Svithjod och konungarne försummade
att sitta i Uppsala, flyttades marknaden till kyndelsmessa; så har
det sedan alltid hållits, men varar nu icke länge än tre dagar.
Der äro Svearnes ting och man söker dit från hela landet.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:17:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1896/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free