Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Werner von Rosenfelt. Af Joh. Ax. Almqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Werner von Eosenfelt. 89
strax efter sin hemkomst från den holländska krigstjensten1).
Hans maka hette Christina Gyllenstake, och var dotter till en
adlad finsk tulltjensteman2). Deras äktenskap hade välsignats
med tre döttrar. Åtminstone två af dessa, Karin och Maria, upp-
nådde mogen ålder. De blefvo senare gifta med hvar sin kapten
vid flottan, som sedermera avancerade den ene till amiral, den
andre till vice amiral3). Vid den tid, till hvilken vi hunnit i vår
skildring, voro de båda flickorna ännu i sin ungdoms vår. Familjen
hade i medlet af 1680-talet flyttat till Karlskrona, der von Rosen-
felt bygt sig ett eget hus4), och strax utanför staden hade han
1) Hans tredje dotters (g. von Numers) tredje barn föddes nemligen (enligt
Anrep, a. a., II) 27/V 1695. Om man antager, att dottern altså gifte sig strax
i början af 1690-talet, och således ej kan hafva varit född senare än omkring
1670, tyckes man med temligen stor visshet kunna sluta till, att von Eosenfelts
giftermål ingåtts under senare hälften af 1660-talet. Han var då inemot 30 år,
och hans hustru något öfver 20. Enligt Anrep., a a., föddes hon »på 1640-talet».
2) Jmfr Anrep, a. a., — Se äfven nedan, der en Anreps uppgift om henne,
(sedan aftryckt hos Sjögren, a. st.) blifvit rättad.
3) Om man af redan anförda skäl kan med någon sannolikhet sluta till
den ungefärliga tidpunkten för Maria von Numers giftermål (se ofvan not.
].), har det deremot hittills alldeles saknats uppgifter rörande Katharina
Wattrangs bröllop. Det kan emellertid med säkerhet antagas hafva egt rum
sommartiden 1689. v Rosenfelts bröllopsqväde innehåller nämligen följande strofer:
»Man seer, at Mars igen tar på sin gambla wahna
»Och redan slagit ut een stor blodfärgad fahna
»Han blåser up alarm, han låter trumman gå
»Och säijer: Det är tijd, at man begynner på».
Dessa ord hafva knapt kunnat uttalas annan tid än 1700 eller 1689, då,
som vi nedan skola se. kriget allmänt ansågs stå för dörren. Men då v. R.
i ett grafqväde öfver D. K. Ehrenstrahl 1698 kallar denne svåger — hans och
v. R:s döttrar voro g. m. hvar sin broder Wattrang — måste v. R:s skyldskap
med Gustaf Wattrang hafva inträdt före 1700. Att bröllopet firades sommartiden,
framgår af poemet i öfrigt.
4) Se härom de ofvan citerade brefvet till P. Gedda, och jmfr f. ö. v. R:s
dikt »öfver byggvurmen»:
»At byggia nya huus och föda många kroppar
»Där vill eij lijtet till, som sådan utgifft stoppar,
»Ded är ock fahra värt att komma uti skull,
»Ja, uti fattigdom omsijder råka kull.
»Ded har ock jag blitt wahr, som kommit nog .att öda
»På huus, på tåmpt och boo och många munnars föda,
»Så at jag neplig veet, när som alt går omkring,
»Om jag på sådant alt har vunnit någon ting».
{Hanselli, a. st., pag. 250).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
