Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Werner von Rosenfelt. Af Joh. Ax. Almqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Werner von Rosenfelt. 101
domsbyte, är detta oriktigt och beror på förvexling1). Deremot
lefde då hans äldre dotter, Katharina, sedan 1717 enka efter Ami-
ral G. Wattrang.
Under det sista årtiondet af Werner von Rosenfelts lif hvilade
icke alldeles hans penna. Vid konung Karl den elftes begrafning
utdelades ett i koppar stucket porträtt af denne, som bekostats af
honom, och under hvilket lästes af honom författade verser. Äfven
till Karl XII:s bild har han skrifvit ett par rim, hvilka af natur-
liga skäl måste anses härröra från skaldens äldre dagar2). Af de
dikter vi känna af hans hand, äro för öfrigt fem säkert från tiden
efter 1700. Bland dem äro ett griftqväde (»Vid Charlotta von
Numers’ död») från 1706, och två bröllopsvisor (»på Capiten von
Heinens och Eva Stina von Otters bröllop» samt »Amor præstat
usus») från 1704 och 17O83). Den fjerde, som bär titeln »Frögde-
thon på konung Carl den tolfftes segerfest», afsjöngs uti Karlskrona
Amiralitetskyrka »effter predikan» den 12 Februari 1704, då tack-
sägelsegudstjenster firades öfver hela Sverige i anledning af konun-
gens krigiska framgångar. Undantagas några versrader, är formen
i denna dikt ledig, men det måste förvåna att finna den använd
vid en gudstjenst, ty då för öfrigt Olympens alla makter anropas,
är blott den sista strofen egnad de kristnes Gud. — Märkligast
af de fem är likväl den »Låfdicht öfwer Stockholms stad», som
skrefs till den karta v. Rosenfelt 1702 lät utarbeta öfver denna ort,
mindre kanske på grund af innehållet och formen — dess alexan-
driner äro skäligen knaggliga — än ur rent bibliografisk synpunkt.
1) Anrep a. a., III, låter nämligen fru Christina Rosenfelt, f. Gyllenstake,
skrifva sig till Fiholm i Vestmanland och detta upprepas af Sjögren a. a. Emel-
lertid var Fiholm ända till 1723 kungsgård, och utbyttes detta år till »fru Ca-
tharina Rosenfelt» (g. Wattrang) mot Rådmansö i Upland. Se Hist.-Geogr, och
Stat. Lex. öfver Sverige III.
2) Se öfverskrifterna till dessa dikter i von R;s vitterhetsarbeten (Han-
selli, a. st.). Sjelfva porträtten har jag ej återfunnit. De saknas såväl i den
stora Westinska portr ätts amling en på U.B. som i K. B.
3) Det sista stycket år f. ö. det yngsta af dem, som med någon visshet
kunna dateras. Månne man kan antaga, att dotterns död detta år, och Sveriges
snart derpå följande olyckor förstummat den gamle patriotens sångmö?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>