Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - J. H. Kellgrens lärospån som kritiker. Af Otto Sylvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176 J. H. Kellgrens lärospån som kritiker.
En fråga ligger nu nära till hands. Skref månne icke Kell-
gren några andra artiklar i Dagligt Allehanda under tiden före
Stoekholms Postens startande? Det är ej omöjligt, att så verkligen
varit förhållandet, ehuru vi inga direkta bevis ega därpå.
Den 18 febr. 1778 skref Gjörvell till en utrikes resande svensk,
att Allehanda från årets början »blifvit så kuriöst att läsa», att
han sände honom alla nummer däraf, och senare yttrade han i bref
till Warmholtz (d. 14 april), att Allehanda »allt ifrån detta årets
början är vordet ett mäkta tvetydigt papper. Man läser deri ej
sällan 1) och reflexioner, hvilka tåla mer än en mening.»
Detta yttrades samma dag början af Kellgrens senare artikel
stått däri2).
Jag måste visserligen bekänna, att jag icke kunnat finna, att
någon anmärkningsvärd skilnad förefinnes i tidningen före och när-
mast efter nyåret 1778, och jag är därföre ej häller i stånd att för-
klara, hvad Gjörwell syftat på. Men däremot fästes läsarens uppmärk-
samhet på en hel följd artiklar, som angå Voltaire, den första
i n:r 57 (d. 10/3) om hans återkomst till Paris. I denna påpekas,
att han åtnjuter större anseende än som kommit någon annan skrif-
ställare till del under lifstiden; hans teologiska och historiska vill-
farelser äro, heter det, ej så skadliga, som det utropas af »hetsige
nitälskare, som till större delen aldrig läst dem.» Sedermera be-
rättas (ibland utländska nyheter) om all den heder, som bevisats
Voltaire o. s. v. (n:r 65,67, 73 och 116) och vid nyheten om hans
död heter det (n:r 139):
»Europa har honom i synnerhet en evig förbindelse för den
med både förnuft och religion så öfverensstämmande toleransen, till
hvars införande han bland alla dödliga det mesta bidragit genom
den lifliga styrka, hvarmed han målat verlden för ögonen den för-
skräckande taflan af vidskeplighetens ursinniga raseri, som i den
saktmodiga kristendomens heliga namn utgjutit strömmar af männi-
1) Dylik lucka i handskriften (K. B.).
2) Tvetydighet kan äfven tillskrifvas en insänd artikel uti D. A. för före-
gående dag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
