Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nicolaus Ragvaldis tal i Basel 1434 Af Werner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
188 Nicolaus Kagvaldis tal i Basel 1434.
Benzelius, som i »Monumenta Ecclesiæ Sveogothicæ» aftryckt
talet, påpekar<footnote></footnote1>), att dess författare i den historiska delen hufvud-
sakligen följt Jordanes; om själfva talets äkthet hyser han inga
tvifvelsmål. Sådana uttalas först af BeuterdaliP), språkbruk och
åsikter påminna honom om Johannes Magnus’ egna, och han anser,
att denne i likhet med flere äldre historieskrifvare själf på Livi-
anskt manér hopsatt de båda i hans historia förekommande talen.
Professor Daae) har äfven funnit talet »bøist mistænkeligt», men
han har ännu ej infriat sitt löfte att angifva skälen härför. Schück
nöjer sig i Sv. Literaturhistoria med att loforda talets relativt goda
latinitet och har sedermera4) påpekat ett redan af Messenius*) —
och efter honom af Lagerbring6) — omnämndt samtida spanskt intyg
för att Nicolaus Ragvaldi verkligen i Basel hållit ett tal af unge-
fär samma innehåll som det Joh. Magnus meddelar. Arten och
omfånget af Joh. Magnus’ åtgöranden vid detta tals redigering
torde det numera vara möjligt att bedöma. Genom att följa en af
professor Hjärne vid föreläsningar öfver historiografiens historia
gifven ledtråd lyckades det nämligen för en tid sedan mig att på-
träffa ett hittills obeaktadt, ganska utförligt referat af talets histo-
riska del, verkstäldt af en person, som själf åhört detsamma, näm-
ligen Wienerprofessorn och historieskrifvaren Ebendorfer. Detta
referat torde hafva varit den förnämsta, ja hardt när den enda källa,
ur hvilken Joh. Magnus öst vid talets något fria återgifvande.
Thomas Ebendorfer v. Haselbach (f. 1387, † 1464) var Wiener-
universitetets ombud på konciliet i Basel och intog där en ganska
framskjuten ställning. Hans trovärdighet i fråga om sin samtids
historia skattas högt; en modern österrikisk forskare, E. Birk,
kallar honom »vår förnämste historiker under 15:de århundradet»,
och äfven professor Ottokar Lorenz’ omdöme om denne» den tyska
1) Monumenta: Prolegomena s. XXV.
2) Sv. kyrkans historia III: 2, s. 21.
3) (Norsk) Hist. Tidskrift, Række 2, Bind 5, s. 238.
4) (Svensk) Hist. Tidskrift 1891, s. 316.
5) Scondia Illustrata: Analecta II, s. 228.
6) Svea Rikes Historia IV, s. 323.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
