Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olof Broman. Vår förste romanförfattare. Af Knut Barr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Olof Broman. 7
hämta och utföra’. Förslaget antogs, och orationen ’de Helsingia’ —
inlades i Landskapets kista, ’efterkommandenom till någon rättelse,
om wår mening, som lefwa nu för tiden’. Detta goda exempel vann
ock gång efter annan efterföljd–––––och så mycket större
uppmärksamhet förtjänar detta drag af hembygdskärlek under
upplysningstidehvarfvets, för vår tids utpräglade nationalitetsmedvetande
främmande tidehvarf».1)
Samma år Broman blef magister kallades han af ärkebiskopen
att som vikarie bestrida den aflidne rektor Eurenii plats vid
Hudiksvalls trivialskola, »hwilket, ehuru främande och swårt thet
förekomma månde, intet war godt at afslå», och han vikarierade som
lärare i Hudiksvall, tills han redan året därpå förordnades att som
vikarie förestå ett lektorat »uti Ethic. Logic, etc.» vid Gefle gymnasium,
ehuru, som han säger, »min tanke war fuller tå, at slippa
Scholæ-oket och then alldeles owanliga sysslan at läsa för barn». Såväl vid
sitt tillträde till sin plats i Hudiksvall som nu, då han mottog denna
nya befattning orerade han »på swenska wers» med Julen och dess
firande som ämne. Från Gefle, där han trifdes mycket väl och där
han var mycket omtyckt, tog han emellertid afsked efter ett par
terminers tjänstgöring för att under de följande åren hemma i sin
födelsesocken hjälpa sin gamle morbror, Kyrkoherden Olof Kanik,
med predikande och andra embetssysslor. Dessutom prisar han sig
lycklig att samtidigt få bevisa sina gamla föräldrar en god sons tjänster,
äfven hvad beträffar »thet mödosamma hushållsbekymret och
widlyftiga hemansbruket».
Nu börjar också Bromans värksamhet som läkare, hvilken ända
till hans sista år upptager en så dryg del af hans tid. Ar 1704
har han för första gången antecknat något härom i sitt memorial:
»Å thetta åhret hafwa 127 åtskillige patienter mig anlit. vid:
Di-urnal». Det fanns ingen eskulap i Helsingland, och Broman,
tilltagsen, kunnig och hjälpsam, blef »af nöden och af rychtet» ställd i>
läkares ställe. Han hade också i Uppsala studerat medicin för sin
vördade Olof Rudbeck, hvilken han sedermera alltjämt ställde upp
för sig som ett exempel att följa. För öfrigt sysslar han under denna
tid med naturvetenskaperna (botaniken och zoologin) samt runologin.
Han »fick en bätre styl i gamla runer känna» samt hugger själf
mången »bauta-stain» under namnet Ulfr i Valesheim. Af bref till
bibliotekarien, sedermera ärkebiskopen Ericus Benzelius, hvilka bref
1) Frans v. Schéele: Gestrike och Helsinge nationer, Gefle 1877.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
