Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några nya Nordenflychtiana. Af J. Kruse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några nya Nordenflychtiana. 109
ricktig man och välmenande med alla samt så mycket tiänstachtig,
som en menniska kan vara». Denne framstående partichef tyckes
ha varit ett typiskt barn af sin tid, upplysningsman och rousseauan.
Man skymtar detta bakom danska ministerns tvifvelsutan något
le-gend-artadt utsmyckade berättelse1), att han »under vistelsen i
Finland tillbragte 7 år i dess skogar, nästan utan att tala med någon
menniska; och att han icke på flere år gått till nattvarden». Man
ser rousseauanen tydligt i Reuterholms tirad om, att »de sköna
konsternas blomstring hos ett folk ingifver detta smak för lättja och
njutningar» samt hans fördömande af lyx och öfverflöd2) och om,
såsom möjligt är, det bref af fru Nordenflycht, i hvilket hon
nämner, att adressatens heros är den stoiske filosofen Epiktet, är
riktadt till Esbjörn Reuterholm, till hvilken hon en annan gång
öfversänder G. F. Gyllenborgs af en skeptisk och pessimistisk filosofi så
djupt präglade dikt »Menniskans Nöjen och Elände», så synes detta
tyda på, att det äldre draget i tidens fysionomi, Voltairianismen,
äfven reflekterats i Esbjörn Reuterholms själ, om ock det yngre
draget, Rousseauismen, klarare afspeglar sig där.
Beträffande flertalet af fru Nordenflychts bref till bröderna
Reuterholm synes det vara omöjligt att precist säga, till hvilken af
bröderna hvarje bref är stäldt. Ett bär utanskrift, att adressaten är
baron Axel, några (de sista) visa sig af öfverskrift och innehåll gälla
Esbjörn Kristian eller dennes maka, men de flästa hafva ett ganska
abstrakt och ointressant innehåll och bestå af sirliga
vänskapsförsäkringar, smått filosofiska reflexioner och, ej sällan, antydningar om
sjuklighet och brunnsdrickning. Ett och annat af hvad vi få att
veta är emellertid af intresse, och de sista brefven, till herrskapet
på Svidia, äro af icke ringa betydelse för skaldinnans historia.
Man ser, att mellan fru Nordenflycht och Esbjörn Reuterholm
måste hafva rådt en ganska varm vänskap, såsom helt naturligt var
mellan två menniskor, hvilkas själar så pass nära stämde samman i
känslighet för tidens andliga barometerstånd. Skaldinnan anlitar
sålunda Reuterholms hjälp för genomseende af poem hon skrifvit, hon
vänder sig, då hennes process befinner sig i ett kritiskt stadium, till
Reuterholm, skrifver till honom »på natten i hast» en biljett och
ber honom utöfva sitt mäktiga inflytande till hennes fördel, slutligen,
då hon skall bygga »Lugnet», är det från sin vän i Finland hon
erhåller det nödiga timret i present, 52 tolfter bräder. Till gengäld
1) Fryxell, Del 41, s. 101, not 2.
2) Fryxell, Del 46, ss. 164, 314.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
