Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sällskapet Vitterlek. Af Otto Sylwan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sällskapet Vitterlek.
Någon större roll har sällskapet Vitterlek icke spelat i
literaturhistorien, men måhända kan det dock försvaras att, utöfver hvad
Göthe i sin afhandling därom haft att förtälja, här meddela några
notiser, hämtade ur dess mest betydande ledamots, Olof Bergklints,
efterlämnade papper1).
Bland dessa träffa vi först ett prydligt renskrifvet exemplar af
sällskapets stadgar, som den 19 augusti 1758 undertecknats af
Johannes Morænius2), Johan Michael Fant, sedermera en berömd
predikant, Olof Bergklint, Gustaf Arosien samt Anders Lifsdahl, notarius
publicus i Stockholm. Dessa fem äro alltså att betrakta som
samfundets stiftare. Efter dem följa namnen på senare tillkomna
ledamöter, stiftelseåret ytterligare tio, bland hvilka Ephraim Axelsson
(sedermera legationssekreterare i Berlin) och Jacob Wikman (fabrikör,
död 17/n 1762) voro de mest nitiska. 1759 inträdde fyra nya
medlemmar, 1760 blott en, men 1761 tre, Erik Sten Stenius samt
bröderna Olof och Karl Johan Strand. Att den med dessa afslutade
ledamotsförteckningen är fullständig, är icke alldeles säkert; i alla
händelser fortgick verksamheten lifligt ännu ett par år, och en
anteckning på annat håll underrättar oss, att sällskapet upplöstes »efter
Axelssons bortresa och Stenii död circa 1764».
Stadgarne lämna noggranna föreskrifter för arbetet inom
sällskapet. I motsats till hvad i andra dylika var vanligt, lades här
ingen vikt på den ceremoniella ordensapparaten, hvilken synes ha
inskränkt sig till, att medlemmarna vid sammanträdena burit ett
tecken, af hvad art nämnes ej. Ende ämbetsmannen var den
månatligen ombytte präses, som äfven gjorde tjänst som sekreterare,
arkivarie och kassör. Inträdesafgiften var sex dlr kpmt, för alla för-
1) Dessa hafva af skaldens sonsonson, känd. A. Bergklint i Lund, välvilligt
ställts till min disposition.
°2) Prest, död före utgifningen af andra delen af Vitterleks Öfningar 1762
enligt en not vid ett af honom författadt poem s. 34 därstädes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 18:17:23 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1897/0171.html
