Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - När utkom Luthers lilla katekes första gången på svenska. Af Herman Lundström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174 Herman Lundström,
som förmodligen ligger till grund för förf:s i K. T. anförda utsago,
ingalunda är ovanligt, nämligen att bruket af Luthers katekes under
Johans regering var alldeles afskaffadt, vilja vi sammanföra några
uppgifter egnade att belysa frågan, om eller i hvad mån nämnde
konungs ställning till lutherdomen öfverhufvud öfvat ett inflytande,
som motverkat användningen af nämnda katekes.
Under den tredje Vasakonungens tid erhöll, så vidt vi af
tillgängliga källor kunnat finna, den kateketiska undervisningen i
vårt land ett verkligt uppsving. Därom vittna bl. a. de nya,
viktiga kateketiska bestämmelserna i den af konungen till antagande
genomdrifna kyrkoordningen af 1575, den s. k. Nova Ordinantia,
som med hänsyn till den kateketiska undervisningen står icke
obetydligt framför t. o. m. 1571 års kyrkoordning. Därom bär ock
det faktum vittnesbörd, att just i Johan IJI:s tid Luthers
katekes flerstädes i vårt land användts som ledtråd vid folkets
kristendomsundervisning. Akta för stiftssynoden i Strengnäs år 1584 äro
i detta hänseende upplysande. Här heter det bl. a.: »Befaltes hålla
bönedagarne och skall til thet minste ett Mon aff gården komma
til kyrkio på then dagen: Och thå skall handlas Catechesin
Lutheri med the ord, som ther inne stå–––––––. Och skall man så
lagat, [at] alla med lära formulam confessionis.» Vid
följande års prästmöte därsammastädes stadgades, att den prästman,
som »i visitatione» icke befunnes innehafva sådana böcker, som hans
ämbete kräfde, bland hvilka särskildt uppräknas »Catechesin Lutheri»,
och icke kunde göra reda för dessa böckers innehåll, skulle »settias
aff gellet och en annor till»1).
Då mot anförandet af dessa exempel måhända invändes, att de
gälla förhållandena i hertigdömet, där Johans inflytande i kyrkligt
afseende icke kunde vara betydande, må vi äfven lemna exempel
från förhållandena i det öfriga riket. År 1574 framlades för det vid
herredagen i Stockholm talrikt församlade prästerskapet 10 artiklar
rörande messan m. m., hvilkas antagande i hufvudsak, trots de be-
1) Acta Synodalia in Diocoesi (sic!) Strengnesiano 1582—1586 i Kongl.
Kammararkivet. Äfven följande i denna intressanta aktsamling bevarade
synodalbe-slut af år 1583 torde förtjäna att i detta sammanhang anföras. Det lyder så:
»Skall och vara coeremoniarum vnitas vti alle kyrkior, och när skrifftetidhen är, så
skole och bliffue lika handlat uti alle församblingar, att the hålle huar sin
församb-lingh fem stycker til ott läsa och lära: I Decem prœcepta, II Symbolum
Aposto-licum, III Orationem Dominica m, HH verba Baptismi et institutionis cœnœ, V
con-fessioneni, som står vti handboken.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
