Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
e i ändan», att de anvåndt dem icke blott inuti versen utan äfven
i hermistichen och uti rimsluten, där de äro alldeles otjänlige, —
en anmärkning, som var fullt befogad. Däremot år Gyllenborg föga
lycklig i sitt försvar för sina ungdomsvänner. Då han, för att
bevisa, att dessa icke skydde ord af det omtalade slaget, där de voro
lämpliga, från fru Nordenflycht anför verserna:
och:
Du makt, du varelsernas källa,
Vår mödas vinning var fördubblade behof,
så äro dessa, som ofvan framhållits, att betrakta såsom rena
undantag från regeln. Beträffande några andra exempel1, dem han anför,
har jag ej kunnat kontrollera alla, men ett af dem skulle, därest
Sjöberg gjort sig mödan att undersöka förhållandet, ledt till följande
märkliga upptäckt. Det är versen
Ett brinnande begår i hjärtat fängsladt var,
hämtad ur Gyllenborgs eget poem »Ungdomens försvar». Nu
förekommer väl i tredje bandet af Våra Försök ett stycke med detta
namn, men däri påträffas hvarken denna vers, ej heller någon annan
af liknande byggnad. Den år i stället hämtad ur den helt
omarbetade affattning, hvari dikten framträdde i Gyllenborgs upplaga af
sina egna och Greutz’ Vitterhetsarbeten, och här finna vi en mängd
andra ord af samma art: nslimje, blandade o. s, v. — Resultatet
blir således, att Gyllenborg själf aksepterat den reform af versen,
som han förnekar hafva egt* rum!
1 Gyllenborg tillgodoräknar sig och de sina äfven användningen af ord pä
-het och -dom.
Ett och annat yttrande af Gyllenborg kan det vara skål att här erinra
om. På ett ställe heter det i skriften, »att stafvelsemas kvantitet och deras
beräkning egentligen tillhör den metriska versen, sådan som grekers och romares;
och att den enfaldigaste uträkning gör fyllest för den i senare tider allmänt
antagna rytmiska versen, grundad på stafvelsemas antal». Den förra eger företräde
i »lif och rörelse», den senare i »klarhet och ordning»; äfven den förra anser G.
vara tjänlig för »språk af götisk härkomst*. Såsom en märklighet anför G. att
vi på vårt språk ega, »hvad på något annat icke lär kunna uppvisas, vers af
olika kadens under ett lika antal stafvelser», hvarpå såsom exempel anföres en
jambisk och en anapestisk strof af hans, redan bortglömda, väninna fru
Nordenflycht. — Gyllenborg lika väl som Sjöberg resonnerar annars som om det
endast gåfves jambisk vers i svenskan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
