Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sökte vinna Richelieu på sin sida. Åtskillige unge fränder till Axel
Oxenstierna bl. a. hade då åtnjutit eller kommo att åtnjuta Grotii välvilja.
Man känner genom bref den förbindelse, hvari t. ex. Johan Kruus, G.
Oxenstierna och Forthelius, Lars Skytte, Gustaf Rosenhane, prins Carl
Gustaf m. fl. kommo att stå till den store filosofen och rättsläraren1.
I sin omsorg om de svenska studenterna biträddes Grotius
troget af Jonas Hambraeus. Denne hade 1626 blifvit predikant vid den
då upprättade ambassadkyrkan i Paris, en kyrka, som fått den
hedrande benämningen »den franska lutheranismens moderkyrka», och
med hvilken äfven en fattigvård var förbunden *, den dår nog någon
gång kommit studerande till godo. Redan, når han nämnda år
såsom handledare för Erik Brodersson Rålamb 3 kom till Paris, åtnjöt
Hambraeus stort anseende för kännedom om de österländska språken,
och han blef snart utnämnd till e. o. professor vid universitetet i
Paris med ämbetsuppdrag att deltaga i redaktionen af den stora
polyglottbibel, hvars utgifning nu planlades. Han bar sedermera
åf-ven titeln »doetor juris canonici».
Hambraei förhållande till Grotius tyckes i allmänhet varit godt.
Dock väckte den omständigheten, att Grotius antagit en reformert
predikant i sitt hus, en gång tvist dem emellan.
Hambraeus, som åtminstone på 1640-talet bodde i Hotel eller
Höpital de Merly, synes hafva haft unge resande svenskar
inackorderade hos sig; där bodde t. ex. 1642 Gabr. Gyllenanckar och Maur.
Stake, Carl Lilliecrona samt S. P. Brasck och två bröder v.
Schei-ding. Hambraei välvilja mot resande svenskar bragte honom
emellertid, såsom bekant, på obestånd; och han nödgades till och med,
från 1658, tillbringa omkring tio år mot slutet af sin lfcfnad i
by-sättningshåktet. Där hade man det dock rätt fritt och icke alltför
obekvämt; och Hambraeus utgaf därifrån, jämte klagoskrifter öfver
sin oskyldigt iråkade belägenhet, äfven en religiös skrift, en
passionshistoria på franska och tyska m. m.
1 Grotii beröring med de unge studerande svenskarne har omtalats
flerstädes i författarens arbete »Sveriges litterära förbindelser med Holland» s. 34, 40 etc.
* Jfr E. Flygare, Anteckningar till den svenska ambassadkyrkans i Paris
historia 1626—1808, Linköping 1875. Flertalet af de svenska namn, som inskrifvits
i en kyrkan tillhörig stambok, har redan af M. G. Wallenstråle offentliggjorts i
Nya Svenska Bibliotheket II: 1.
* Denne Rålamb återkom ett årtionde senare i Ax. Oxenstiernas svit, men
insjuknade snart och afled i Paris.
Sanilartn XIX.
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
