Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med De la Gardie hade såsom praeceptor utrest Nicolaus
Jo-hannis Ruth. Denne fortsatte sina studier i Orléans, dår han år
in-skrifven d. 11 april 1644 och samma vår blef juris licentiat. Bland
de unge svenskar, som medföljde De la Gardie på hans lysande
ambassad till Frankrike 1646, stannade flere kvar dår för studiers
idkande. Så kom Harald Eriksson Oxe till Orléans (inskrifven d. 1
april 1650). Samtidigt vistades där Erik Loodh från Småland och Erik
Kafle från Westergötland (inskr. d. 12 april) samt Wilhelm Dawison
från Stockholm (22 april). Något senare under 1650-talet ditkommo
Carl och Nils Tungel (i slutet af år 1654) samt Mårten Brenner
(inskr. 16 jan. 1655), hvilken några år förut utrest såsom handledare
för grefve Nils Brahe. Därefter finnas blott tre svenska namn i den
germanska nationens matrikel i Orléans: Gustaf Klöfverfelt (11 mars
1666), Henrik Stålhandske (18 febr. 1670) och Erik Reuter (12 maj
s. å.). Någre af desse, som blefvo diplomater eller jurister, t. ex.
bröderna Tungel, Brenner och Stålhandske, hafva väl för sin
framtida verksamhet haft nytta af studierna i Orléans.
Annars torde de unge svenske ädlingame åfven i Orléans mest
hafva sysslat med ridderliga idrotter och med nöjen. Bollspel och
dans stodo sedan gammalt högt därstädes. Fester och slagsmål
aflöste hvarandra. Utom de nytilltrådande prokuratoremas fester
firades i nationen årligen en stor festdag, hvartill man utvalt
trettondagen. I de germanska landen och icke minst i norden har man
ju den dagen sedan gammalt och ända in i vårt århundrade
föranstaltat särskilda upptåg. Efter reformationen dyrkade man väl icke
längre de hel. tre konungarne, enär nationen, såsom det hette 1566,
ville »dyrka endast Ghristus såsom skyddsherre». Men festen hölls
allt fortfarande, oaktadt därvid ofta, såsom t. ex. år 1546,
oroligheter inträffade, hvarvid stadens myndigheter måste ingripa.
Nations-medlemmame brukade trettondagen gå i procession, såsom det sågos
i en supplik till stadens prevöt 1600, »avec fifres, tambours et
en-seigne deployée et leur épées et dagues seulement». Senare (1632)
ville magistraten förbjuda »le porte-enseigne» på trettondagen. Till
festen bereddes ett sårskildt »vinum Hypochraticum»; man finner
t. ex. år 1636 dåvarande prokuratorn Ove Ulfeldt därom underhandla
med två apotekare i staden.
Om »la taxe de vin» tvistade man ofta med stadsstyrelsen; fri
införsel af vin brukade höra till studenternas rättigheter. Bärande
af värja, som germanerna också ansågo såsom sitt privilegium,
förorsakade likaledes ofta obehag och ingripande från magistratens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
